Så påverkades “människoföljande” fåglar av Covid-nedstängningen
Det har kommit en del studier om att djur vågade sig fram i städerna när Covid-pandemin tvingade människor att hålla sig inomhus i många länder. Men det gällde inte alla djur. Vissa fågelarter verkade minska sin närvaro enligt en ny studie.
Gråkråka.
– När den första nedstängningen på grund av covid-19 inleddes såg vi, liksom många forskare inom många områden, en sällsynt möjlighet att genomföra fältexperiment som skulle undersöka hur djur beter sig i frånvaro av människor. I allmänhet visade många studier att arter återvände till livsmiljöer som människor hade “övergett” på grund av coronaviruset, men de flesta av dessa studier utfördes genom mänsklig observation, vilket uppenbarligen kräver människor, som, som nämnts, är den faktor vars effekt vi vill undersöka, säger Yossi Yovel, professor vid Tel Aviv University (TAU) och författare till den nya studien.
För att undersöka effekterna av nedstängningen placerade forskarna ut 17 mikrofoner i Yarkonparken och de intilliggande gatorna i norra Tel Aviv. Med hjälp av AI analyserades sedan 3 234 timmars inspelningar under den två månader långa nedstängningen när människor inte fick gå ut i staden. Dessutom spelades det in ljud tio dagar efter att Tel Aviv öppnades upp igen.
Färre kråkor i bostadskvarteren
Det visade sig då att aktiviteten hos gråkråkorna och halsbandsparakiterna var betydligt lägre under nedstängningen. Gråkråkorna minskade sin aktivitet med ungefär hälften över lag, men det var från mikrofonerna i bostadsområdena som den stora minskningen märktes. För halsbandsparakiterna var det en ännu tydligare skillnad – deras aktivitet i parken minskade med hela 90 procent.
Streckig prinia (Prinia gracilis) är en vanlig och ljudlig fågel i Tel Aviv.
Även fågeln streckig prinia, som också är relativt vanlig i staden och lätt att höra på inspelningarna, undersöktes och denna tätting ökade sin närvaro med tolv procent när betydligt färre människor var i parken.
“Människoföljande” fåglar minskade sin aktivitet
Forskarna beskriver gråkråkorna som en “människoföljande” art som håller sig i närheten av människor och äter våra matrester. Även halsbandsparakiterna följer oss människor medan insektsätaren streckig prinia kallas “adaptiv”. Den anpassar sig till människor och lever i stadsmiljöer, men äter inte våra matrester och slipper uppenbarligen oss gärna.
– Dessa resultat belyser det faktum att det finns djur som är beroende av oss i staden, de visar också på flexibiliteten hos dessa djur och det urbana ekosystemets komplexitet och mångfald, säger Yossi Yovel.
Studien tar också upp vikten av parker. Inspelningarna avslöjade att det var 53 procent mer “fågelaktivitet” i parken jämfört med gatorna intill dem.
Källor: Tel-Aviv University och eLife
