Så mycket lindras värmeböljor i städer av grönområden
Våra stora, tätbebyggda städer med mycket betong bildar "värmeöar" som kan vara betydligt varmare än omgivande landsbygd. Nu visar en ny studie hur viktiga grönområden är under värmeböljor för att hålla temperaturen under farliga nivåer i städer.
Stadspark i Jönköping.
Vår allt varmare planet, med allt fler extremvärmeperioder, kan vara särskilt känsligt för folk som lever i städer. Det handlar inte bara om att det blir lite varmare, det är farliga temperaturer som drabbar oss människor. Under värmeböljan 2022 beräknas över 61 000 personer ha dött enbart i Europa på grund av de höga temperaturerna.
Det kan vara flera grader varmare i en tätbebyggd stad jämfört med landsbygden runt omkring. Men det finns sätt att motverka riskerna med den globala uppvärmningen och allt tätare betong- och asfaltstäder. En av de viktigaste lösningarna är fler grönområden. Det konstaterade även Totalförsvarets forskningsinstitut i en rapport 2012. En studie från 2023 kom fram till att tusentals liv skulle kunna räddas årligen i europeiska städer om de innehöll fler träd.
Viktigt med sammanlänkade grönområden
Nu har forskare vid University of Surrey sett över tidigare studier för att försöka räkna på hur mycket olika sorters grönområden kan sänka temperaturen under värmeböljor. Forskarna hittade 202 studier som tog upp ämnet och kunde se att botaniska trädgårdar, parker och våtmarker var de effektivaste metoderna för att kyla ned en stad under värmeböljor. De fann också att större områden hade bättre effekt än mindre och att ju mer sammankopplade grönområdena var, desto större effekt.
– Vi har länge vetat att grönområden och vatten kan kyla ner städer. Den här studien ger oss dock den mest heltäckande bilden hittills. Dessutom kan vi förklara varför. Från träd som ger skugga till avdunstande vatten som kyler luften, säger Prashant Kumar, chef för Surreys Global Centre for Clean Air Research (GCARE).
Medelsänkning av temperaturen under värmeböljor
Ju större område desto större effekt och ju mer sammankopplade grönområden, desto större nytta.
| Grönområde | Medelsänkning |
| Botaniska trädgårdar | -5°C |
| Våtmarker | -4,7°C |
| Regnträdgård (plantering för att ta hand om nederbörd) | -4,5°C |
| Gröna väggar | -4,1°C |
| Gatuträd | -3,8°C |
| Stadsgårdar | -3,5°C |
| Parker | -3,2°C |
| Reservoarer | -2,9°C |
| Lekplatser | -2,9°C |
Men att sänka temperaturen under potentiellt farliga värmeböljor är inte de enda positiva effekterna från mer gröna områden i städer. Det minskar också koldioxidutsläppen, bidrar till att förhindra översvämningar, förbättrar folkhälsan och ger vinddämpande effekter.
– Genom att genomföra bara några av de åtgärder som vi beskriver kan städer bli mer motståndskraftiga, och deras invånare kan också bli friskare och lyckligare, sa Prashant Kumar.
Dessvärre går utvecklingen i Sverige mot allt mindre grönområden i städerna, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Läs mer om vikten av grönområden i städer
- Grönare städer kan rädda tiotusentals liv
- Global studie: Grönområden viktiga för stadsbors nöjdhet med livet
- Tre forskare: Vi behöver närhet till natur för att må bra
- Gräsmattor kan enkelt göras om till kolsänkor
- Att bo nära grönområden minskar risken för stroke
- Luftföroreningar skadar barn – grönområden hjälper
- Upphettning hotar städers djurliv – växtlighet hjälper
- Så hjälper växter städer mot översvämningar
Källor: Universtity of Surrey och The Innovation
