Så klimat­­­kompenserar planterade träd

Träd i stadsmiljö ger en lång rad fördelar. De sänker temperaturen under varma sommardagar, de är effektiva vindstoppare under kalla vinterdagar, de renar luften och minskar risken för översvämningar. Dessutom lagrar de stora mängder kol och hjälper därmed till med att lindra klimatkrisen. Men träd som köps från plantskolor har orsakat en del utsläpp under sin uppväxt och orsakar ännu mer växthusgaser till atmosfären under transporten till platsen där den planteras och under skötseln i etableringsfasen.

Nu har Botaniska trädgården i Göteborg och Sveriges Lantbruksuniversitet i en ny studie undersökt hur stora utsläpp olika trädarter som planteras i stadsmiljö orsakar och hur snabbt dessa kompenseras.

De tre träd som jämfördes är mer eller mindre vanliga i stadsmiljöer; rödek, vitpil och tall. Det är värt att poängtera att rödek har hög risk för att bli invasiv enligt SLU Artdatabanken och vitpil har låg risk för invasivitet. Tidigare studier har visat att främmande trädslag, som rödek och vitpil, är betydligt sämre för biologisk mångfald än inhemska arter (exempelvis tall).

Torv stor utsläppskälla på plantskolor

Växthusgasutsläppen för varje träd beräknades utifrån förbrukning av bränslen, energi, material och annat under odling, leverans, plantering och etablering. Även utsläppen från plantor som inte klarade sig inkluderades. Varje träd sköttes på plantskolan till de var 30-35 cm i diameter i brösthöjd (1,4 m) och det tog ungefär 7,5 år för vitpil, 11 år för rödek och 12 år för tall. Hela processen under odlingen på plantskolan orsakade ungefär 19 kg koldioxid för tall och rödek medan vitpil orsakade ungefär 14 kg. Den överlägset största utsläppsfaktorn under denna period var användning av det fossila materialet torv, som är vanligt i påsjord som köps i butik.

Men större utsläpp orsakades under transport från plantskolan i Trelleborg till de två av de tre städerna i studien; 4 kg till Helsingborg, 21 kg till Stockholm och 48 kg till Umeå. De största utsläppen skedde dock under skötsel och etablering på de nya växtplatserna. Under den här fasen var det framför allt fossila bränslen under planteringen och produktionen av det kompostmaterial som användes i rabatten där trädet planterades i.

Men trots dessa utsläpp är träd långt ifrån en belastning för klimatet, åtminstone om de får växa och bli gamla. Mätningar gjordes också 16 år efter utplanteringen. Då hade alla träd lagrat betydligt mer koldioxidekvivalenter än vad trädens uppväxt, transport och skötsel orsakat, förutom långsamväxande tallar som fraktats från Trelleborg till Umeå.

Som synes var det mest snabbväxande trädet (vitpil) effektivast när det gäller att snabbt lagra koldioxid, men forskarna poängterar att det är viktigt att tänka på var träden planteras. Vitpil behöver en livsmiljö med resurser för snabb tillväxt medan tallen är anpassad för att växa långsammare med mer begränsade resurser.

– Vår studie visar tydligt hur viktigt det är att de träd som planteras i våra städer är rätt sorts träd och att de får etablera sig på ett bra sätt för att bli livskraftiga. Genom det kan de länge efter sina första 15 år hjälpa oss att nå de klimatmål som är nödvändiga förr oss i Sverige och i övriga världen, säger Henrik Sjöman, en av forskarna bakom studien.

Läs även

• Fåglar undviker trädgårdar med många främmande växter
• Importerade träd dåliga för städers insektsliv
• Främmande trädslag sämre för biologisk mångfald
• Blandning av trädarter bäst mot luft­föroreningar
• Grönare städer kan rädda tiotusentals liv

Källor: Frontiers in Sustainable Cities och Göteborgs botaniska trädgård