Så kan vi lättare prata om flygresor och flygskam

Naturvårdsverket har gått ut med att vi svenskar måste minska våra utsläpp med nästan 90 procent. För att lyckas med det är färre flygresor en viktig del eftersom flyget står för en så stor del av våra utsläpp. Samtidigt ser många svenskar semester utomlands som en naturlig del av livet. Nu lanseras en kampanj för att försöka få fler att våga prata om flygets påverkan.

Flygandet, som så många ser som självklart, är egentligen en sysselsättning för enbart ett fåtal människor i världen. 80 procent av världens befolkning har aldrig satt sin fot på ett plan. Det är bara 2-4 procent av världens befolkning som under ett år flyger utomlands och av dessa är svenskar en stor andel för att vara så få. Svenskars flygutsläpp är fem gånger högre än genomsnittet och har ökat med 47 procent från 1990 till 2017. I dagsläget flyger svenskar utomlands i snitt 1,0 gånger per år och orsakar 1,1 ton koldioxidutsläpp enbart från flyget. Det är mer än hela vår klimatbudget för att klara 1,5-gradersmålet, enligt Naturvårdsverket.

Så för att ekvationen ska gå ihop måste vi minska vårt flygande och en viss del av ansvaret hamnar på oss som privatpersoner och konsumenter. För att hjälpa oss på traven lanseras nu en kampanj för att få fler att våga prata med sina bekanta och släktingar om flygandets påverkan. Bakom kampanjen står den ideella organisationen Vi håller oss på jorden.

– Om vi ska lyckas lösa klimatkrisen måste vi bli många fler som inser hur akut läget är och hur stor betydelse vårt eget agerande har, berättar Maja Rosén, en av grundarna till organisationen. Även om många idag hört talas om att flyget har en hög klimatpåverkan finns det många missförstånd kring detta. Min erfarenhet är att detsamma gäller klimatkrisen – även om folk förstås känner till den har många inte insett hur bråttom det är att minska utsläppen och framförallt inte vilka konsekvenser vi riskerar. Flyget är en tacksam fråga att prata om eftersom många känner en personlig koppling till det. Det är också en av de sista sakerna många är beredda att ge upp, och vetskapen om att andra slutat flyga frivilligt får folk att tänka till.

På sistone har faktiskt flygandet varit på tapeten igen efter krönikan ”Alla har rätt att flyga charter på sommaren” av Susanna Kirkegaard på Aftonbladet. Den möttes av hård kritik från flera miljömedvetna personer och fick flera svar, bland annat från Maja Rosén.

– Jag kan tänka mig att artikeln upprört många eftersom flyget som sagt är ett ämne som engagerar, och de som har insett det ohållbara i att flyga känner ofta starkt för detta. Att säga att vi har “rätt” att göra något som de allra flesta i världen inte kan göra blir förstås provocerande. Men Susanna Kirkegaard har absolut en poäng i att vi borde ha en progressiv flygskatt som kommer åt de allra värsta storflygarna.

Ert viktigaste råd för att prata om flyget är att man ska vara trevlig för att bli respekterad och göra personen mer mottaglig för vad du säger. Tror ni inte att så kallad ”flygskam” fungerar?
– Om vi ska få människor med oss tror jag det är väldigt viktigt med konstruktiva samtal. Att anklaga människor för att vara egoister är inget effektivt sätt om man vill få folk att lyssna. Jag brukar snarare visa att jag tror att den jag pratar med kommer att tänka om, och ställa frågor för att ta reda på hur den jag pratar med tänker. Väldigt många har som sagt inte insett hur viktigt det är att vi som individer väljer bort flyget. Jag tror att det är viktigt att vi inte skapar ett “vi och dem” i klimatdebatten, och jag ser inte människor som flyger som mina fiender utan som mina framtida allierade. 

Samtidigt tror Maja Rosén att skam kan bli en följdeffekt även av ett trevligt samtal och att det inte behöver vara något att vara rädd för.

– Att känna skam över att fortsätta göra något man inser är fel är ju inget dåligt, utan en mänsklig egenskap som gör att vi vill göra rätt. Det finns ju ett enkelt botemedel mot flygskam – att välja flygfritt.

Du bestämde dig för några år sedan för att våga vara socialt obekväm och ställa frågor om klimatet när människor berättar om sina flygresor. Hur balanserar man mellan att vara trevlig och socialt obekväm?
– När flygresor kommer på tal brukar jag inleda med att säga något i stil med att “jag vill absolut inte skapa dålig stämning nu, men jag är så bekymrad för klimatet att jag lovat mig själv att prata om flyg och klimat”. Genom att säga att man pratar flyg med alla upplevs det inte som ett personangrepp på samma sätt. Det är också viktigt att ställa frågor och lyssna på svaren så att det blir ett samtal och inte en föreläsning. Och att visa förståelse för att den man pratar med inte känner till samma saker som man själv. Det är exempelvis bra att bemöta argument med att säga “det är vanligt att resonera som du” eller “så tänkte jag också förr” och därefter berätta hur det ligger till. Jag brukar inte heller gå in för att övertyga folk på direkten, utan hellre avsluta samtalet på ett trevligt sätt och säga att jag skulle uppskatta om de åtminstone vill fundera på saken. 

För att hjälpa folk som vill ta de här debatterna och kanske riskera att vara socialt obekväma, men ha chans att göra en stor insats för klimatet, så har Maja skrivit Flygpratarguiden med många argument och strategier för konstruktiva klimatsamtal. Den finns även i en kortare version och en illustrerad broschyr.

I er Facebook-grupp var det en person som berättade att bland hens kollegor var det standard med 2-4 flygresor utomlands om året och att dessa resor var ett ständigt samtalsämne på kontoret. Hur tror du att man kan nå fram till folk som verkar ha flygresor utomlands som en så viktig del av sin identitet?
– Ju mer folk flyger desto svårare är det att övertyga dem om att vi inte kan fortsätta med det. För att nå fram till folk som har resande som en viktig del av sin identitet tror jag att det är viktigt att lyfta fram att det inte handlar om att sluta resa och uppleva saker, utan om att göra det på andra sätt. Det är bra att berätta om ens egna eller andras upplevelser av att resa flygfritt och trycka på fördelarna med det. Jag hoppas att statusen för att besöka mer närbelägna resmål kommer att fortsätta öka. 

En annan aspekt är att insikten om hur stor del av ens utsläpp som flygresor består av kan göra folk mer motiverade. Det är ett enkelt sätt att göra en stor insats. På tjänster som klimatkontot.se kan man räkna ut sina ungefärliga utsläpp och på klimatsmartsemester.se kan man jämföra utsläppen mellan olika resesätt och destinationer och få klimatsmarta restips.

– Jag känner till flera personer som valt att sluta flyga när de insett att deras flygresor stått för över hälften av deras personliga utsläpp.

I naturkretsar framhålls ofta att man genom att flyga till andra länder och gynna ekoturism också bidrar till skydd av naturområden och att det därför är värt flygresan. Hur tänker du kring sådana argument?
– Även om det förstås är viktigt att skydda naturområden och ekoturism säkert har sina fördelar, så går det inte att bortse från flygets utsläpp. Inom Europa går det ju att resa på andra sätt än att flyga, men att resa till andra kontinenter innebär mycket höga utsläpp. Bara genom en långväga flygsemester förbrukar man hela sin årliga individuella koldioxidbudget och mer. En bra måttstock på om något är hållbart är vad som skulle hända om alla gjorde det, och om alla människor i världen reste på en årlig semester motsvarande sträckan Sverige-Thailand skulle de totala globala utsläppen öka med 30 procent, när vi är i ett läge där de behöver halveras snarast. För den som vill skydda naturområden finns det andra sätt att göra det på än att resa dit.

Läs mer om Vi håller oss på jorden på deras hemsida.