Gå till innehållet

Så kan grönområden i städer kopplas samman effektivt

En ny studie har undersökt olika sätt som grönområden i en stad för att försöka avgöra vad som är effektivaste sättet att gynna den biologiska mångfalden och koppla samman djurens livsmiljöer. De kom fram till att det går att vara effektiv även med begränsade möjligheter.

Många fåglar och insekter föredrar att ha ett ganska litet område att röra sig i. De vill ha boplatsen och mat i närheten. Men vad händer om de tvingas flytta därifrån? Exempelvis på grund av att det flyttar in katter i området, det blir för många konkurrenter eller att platsen exploateras? Då behövs det en annan lämplig livsmiljö inom ett rimligt avstånd för att dessa arter ska kunna överleva. I städer, med sina vägar och stora hårdgjorda ytor, kan detta vara ett problem.

I en ny studie från Melbourne, Australien, har forskare tittat på olika sätt att gynna den här konnektiviteten mellan olika livsmiljöer – exempelvis genom gröna korridorer eller små fläckar av lämpliga platser (så kallade “stepping stones” eller språngbrädor).

Parkeringsytor omvandlades på prov

De testade tre olika scenarior där parkeringsplatser omvandlades till grönområden för att på så sätt skapa lämpliga livsmiljöer för stadslevande djur.

– Även om scenariot som maximerade antalet omvandlade parkeringsplatser presterade bäst, visar vi att ”riktad grönska” gav de starkaste konnektivitetsresultaten per omvandlad ytenhet. Förbättringarna i konnektivitet var två gånger högre per enhet när omvandlingen riktades mot platser som identifierats som potentiellt avgörande hinder för förflyttningar på landskapsnivå. Vår forskning understryker fördelen med strategiskt riktade investeringar i grön infrastruktur för att stödja biologisk mångfald i städer, skriver forskarna i sin studie.

Kvalitet och kvantitet bäst

I studien undersöktes effekterna för vitögd honungsfågel, arter av blåbandade bin och mullvadssyrsor. Men att utöka grönområdena i städer har också flera positiva effekter på människor. Bland annat i form av hälsoförbättringar, inte minst för våra barn, men också för att minska risken för översvämningar och för att minska risken för farligt höga temperaturer.

– Vi visar att tillkomsten av små fläckar av livsmiljöer i ett urbant landskap kan ha djupgående konsekvenser för bevarandet av fåglar och insekter, utöver en enkel ökning av livsmiljötillgängligheten. Dessa fläckar kan fungera som språngbrädor och underlätta för arter att förflytta sig över en fragmenterad miljö. För fåglar kan även små grönområden erbjuda viktiga resurser som födosöksmöjligheter och skydd från rovdjur, förklarar forskarna.

Genomtänkt arbete, baserat på kunskaper både om djurlivet i området och folkhälsan, kan med andra ord ge stora fördelar i städer.

Källa: The Conversation och Landscape and urban planning

Mer att läsa