Almsjukan fortsätter att drabba de akut hotade almarna i Sverige. På Gotland finns fortfarande Europas största relativt oangripna bestånd. Nu har en ny studie gått igenom hur åtminstone hälften av träden ska kunna klara sig till år 2100.
I dagsläget finns det ungefär 300 000 stora, äldre almar på Gotland. Med rätt åtgärder kan åtminstone hälften av dem finnas kvar år 2100. Men då krävs fortsatt kamp mot almsjukan på samma nivå som idag.
Skulle almarna räddas ser också framtiden ljusare ut för de 258 arter som lever på alm, varav åtminstone 62 är almspecialister. Sex av dessa förekommer endast på Gotland och/eller på Öland.
– Det finns en del följearter som är beroende av äldre almträd, exempelvis lavar. Med tillräckligt stort bestånd av äldre almar kan de också räddas för framtiden, genom att de hinner kolonisera nya träd som åldras och får den nödvändiga barkstrukturen, säger Annika Forsslund, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län.
Är arbetet fortfarande igång i dagsläget?
– Ja, arbetet fortgår oförtrutet, berättar Annika Forsslund. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket förväntas ta ett långsiktigt inriktningsbeslut om fortsatt bekämpning av almsjuka på Gotland i början av december 2020. Det vill säga vi vet i nuläget inte om det kommer att fortsätta från sommarsäsongen 2021 och framåt.
Om arbetet däremot skulle upphöra visar rapporten att almen på kort tid skulle få stor problem på Gotland. På bara fem år beräknas att 250 000 almar med en diameter över 10 centimeter kommer dö. Det som behövs är att infekterade träd tas bort så att det inte finns några spridningsvägar för svampinfektionen som följer med den lilla skalbaggen almsplintborren. Sedan 2005 har 62 000 almar fällts på Gotland för att bekämpa sjukdomen.
Källa: Länsstyrelsen Gotland