Risker med storskalig träd­plantering

Det är ett relativt vanligt budskap; klimatkompensation erbjuds för en flygresa genom att plantera träd i något annat land. Det var också, innan hårdare det kom hårdare krav, ett vanligt sätt för företag att påstå att det orsakade noll utsläpp att handla varor eller äta hos dem. Några planterade träd någon annanstans påstods ta hand om lika stora utsläpp som du orsakade med din konsumtion.

Det är inga små projekt som pågår med att “återplantera skogar” – vilket i verkligheten betyder att skapa trädplantager. Det kommer dröja många årtionden innan de efterliknar skogsekosystem. Till 2030 finns det planer på att plantera träd på 3,5 miljoner kvadratkilometer. Det vill säga nästan åtta gånger så stort som hela Sverige.

Trädplantering är ingen enkel lösning

I en ny studie från University of Sheffield gjordes simuleringar av storskalig trädplantering och jämfördes med två olika framtidsscenarier – ett med minimala insatser för att hantera klimatförändringarna och ett annat med omfattande begränsningsåtgärder. De upptäckte att trädplanteringarna minskar koldioxidutsläppen, men att det fanns andra faktorer som påverkade, som försämrade effekten. Bland annat minskade markytans reflektionsförmåga eftersom träd är mörkare än gräsmark och det uppstod också påverkan på andra växthusgaser i atmosfären och små partiklar i atmosfären. Båda dessa effekter minskade fördelarna med att minska koldioxidutsläppen, med upp till 30 procent.

Det är helt enkelt inte riktigt lika effektivt som man tidigare trott med storskalig trädplantering för att lindra klimatkrisen. Åtminstone inte om det görs som den enda lösningen. I simuleringen där utsläppen av fossila bränslen samtidigt minskades blev dock trädplanteringen betydligt mer effektiv.

Stephanie Roe, forskningschef för WWF Global Climate and Energy, författare till IPCC och medförfattare till studien, kommenterar den så här:

– Vi vet att skogar är kritiskt viktiga för biologisk mångfald, vatten, ekosystemtjänster och klimatet. Vad denna forskning visar är att effektiviteten av återplantering av skog för att mildra klimatförändringarna minskar avsevärt på högre breddgrader och om den inte kombineras med djupa utsläppsminskningar som minskar luftföroreningarna. Det understryker vikten av att planera återbeskogningsinsatser på rätt sätt och på lämpligt sätt ta hänsyn till biofysiska och framtida klimateffekter på olika breddgrader och i olika regioner. Studien visar också att förebyggande av avskogning är ett mycket effektivare sätt att begränsa klimatförändringarna jämfört med insatser för återplantering av skog.

Kommer drabba gräsmarker och biologisk mångfald

I en annan ny studie, från University of Liverpool, har forskare tittat närmare på effekterna av de massiva trädplanteringarna på olika håll i Afrika. De fann att många av dem sker på fel platser. Områden som sammanlagt är lika stort som Frankrike hotas av storskalig trädplantering. Det gäller exempelvis projekt som ska plantera mängder av träd på savanner och gräsmarker och därmed kommer förändra dessa ekosystem totalt. Det kan utgöra en risk för vilda djur som noshörningar och gnuer, men även för människor som är beroende av ekosystemen.

– Återställande av ekosystem är nödvändigt och viktigt, men det måste göras på ett sätt som är lämpligt för varje system, förklarar Kate Parr, professor i tropisk ekologi vid University’s School of Environmental Sciences och författare till studien.

– Icke-skogliga system som savanner klassificeras felaktigt som skog och anses därför behöva återställas med träd. Det finns ett akut behov av att revidera definitionerna så att savanner inte förväxlas med skog, eftersom fler träd är ett hot mot savannernas och gräsmarkernas integritet och fortlevnad. Vi måste lyfta fram denna fråga nu när det fortfarande finns tid att avvärja detta hot och se till att icke-skogliga system får lämplig restaurering.

Nicola Stevens vid African Environments på University of Oxford och medförfattare till artikeln:
– Det brådskande genomförandet av storskalig trädplantering leder till finansiering av otillräckligt utvärderade projekt som sannolikt kommer att ha försumbara fördelar för koldioxidbindning och orsaka potentiell social och ekologisk skada.

I studien framgår också att dessa frågor inte är unika för Afrika, det gäller även öppna savanner och gräsmarkerna i Indien och Brasilien.

Källor: University of Sheffield, Science, University of Liverpool och Science