Riksdagen stoppar miljöanpassning av vattenkraft
Stornorrfors kraftverk i Umeälven. Foto: Tage Olsin, CC BY-SA 2.0.
Under onsdagen röstade C, SD, M och KD som väntat igenom en paus av miljöanpassningen av svensk vattenkraft, trots kritik från EU och naturorganisationer.
Riksdagsmajoriteten ska nu utnyttja alla möjligheter och undantag för att minska ”negativa effekter på vattenkraftselen”, skriver Fiskejournalen som också menar att det är ett “stort bakslag för fiskvänner, Älvräddare och andra aktörer”.
MP, V och L röstade emot förslaget som nu innebär att miljöanpassningen försenas ytterligare, trots att Sverige fått kritik från EU för att vi är alltför generösa med att ge undantag för miljöanpassningar.
Så röstade partierna i frågan om miljöanpassningen av vattenkraftverken ska pausas. Källa: Riksdagen.se
I dagsläget är bara ungefär 10 procent av svenska vattendrag opåverkade av mänskliga aktiviteter och över 90 procent av Sveriges 2 100 vattenkraftverk och 10 000 dammar saknar fiskvägar. Det innebär att vandrande fiskar stängs ute från sina lekområden, älvfåror torrläggs och strömmande vatten stoppas. För vissa fiskar, som är helt beroende av att vandra mellan sött och salt vatten, såsom lax och ål, har det fått förödande konsekvenser, enligt Naturskyddsföreningen och i Europa har vandrande fiskar minskat i antal med 93 procent.
Forskare från Umeå universitet har tittat på hur stor del av produktionen som skulle minska om vattenkraften anpassas för att ta hänsyn till att göra mindre skada på den biologiska mångfalden i landets älvar. De kom fram till att den årliga produktionen bara skulle minska med 3,1 procent samtidigt som livsmiljöerna för färskvattensarter så som harren skulle mer än tredubblas och ytan med strandkantsväxter skulle öka med ungefär 66 procent.
På frågan om inte all el behövs i dessa oroliga tider svarade Christer Borg, ordförande för Älvräddarna så här i en intervju med Natursidan:
– Dels kommer detta att få genomslag först om 2-3 år, och då bara småskaligt eftersom de prövas först. Påverkan på de storskaliga vattenkraftverken sker tidigast om 6-8 år och fram till 2045 med tanke på arbetstid för åtgärder med mera. Dels pratar vi om nivåer av påverkan på kanske 3-6 TWh, vilket ligger väl inom normalvariationerna för vattenkraft beroende på torrår eller våtår, som kan variera med 15-20 TWh. Dessutom har vi ett elöverskott på i runda slängar 20-30 TWh netto per år sedan 4-7 år tillbaka. Detta beror på den stora utbyggnaden av vindkraft senaste decenniet. Så ”elbristen” är fråga om överföringsproblem och ibland stora effekttoppar. Prisnivåerna beror till stor del på övriga Europas beroende av naturgas från Ryssland som använder detta geopolitiskt.
Källor: Riksdagen och Fiskejournalen
