2018 och 2019 har syrebristen och syrefria bottnar spritt sig rekordmycket i Östersjön. En tredjedel av Östersjöns botten är antingen syrefri eller lider av syrebrist.
SMHI presenterar resultat från mätningar 2018 och preliminära resultat från 2019 i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Deras expert Lena Viktorsson berättar att de nu ser en ny fas där områden som tidigare bara haft syrebrist nu regelbundet är helt syrefria och det går snabbare än något annat år sedan mätningarna startade 1960.
– Utbredning av syrebrist och syrefria områden har sedan 1999 legat på en konstant högre nivå än innan millennieskiftet. 2018 och 2019 var utbredningen ytterligare något högre än tidigare rekordnivåer, säger Lena Viktorsson, oceanograf vid SMHI.
En stor del av de helt döda havsbottnarna ligger mellan Öland och Gotland, samt öster om Gotland. Sammanlagt är nu hela 22 procent av botten helt syrefri. Det motsvarar en yta på 55 000 kvadratkilometer, eller betydligt större än hela Danmark (43 000 kvadratkilometer).
Syrebristen beror enligt Lena Viktorsson på ökad tillförsel av näring från land. I södra delarna av Östersjön kan även den ökade temperaturen i bottenvattnet bidra.
– Det behövs både stora inflöden av salt tungt vatten från Västerhavet och insatser på land för att minska övergödningen för att förhindra att syresituationen blir ännu sämre, säger Lena Viktorsson.
I fjol uppmärksammade Internationella naturvårdsunionen IUCN att syret i världens hav minskar snabbare än någonsin. Helt döda zoner har fyrdubblats på 50 år och antalet områden med farligt låga nivåer har på samma tid ökat från 45 till 700. Det är en av de mest skadliga, men minst rapporterade biverkningarna av klimatförändringarna, enligt IUCN.
Läs även:
• WWF: Europas hav i dåligt skick med undermåligt skydd
• Havens syre minskar rekordsnabbt – döda zoner breder ut sig
• Nyckelart hotas av förändringar i Östersjön
• Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk
• Så vill partierna försöka rädda ”akut dåliga” Östersjön
Källor: SMHI