Rekorddåligt år för urgammal fisk – närmar sig utrotning i Sverige

Den ålliknande fisken havsnejonöga är klassificerad som starkt hotad eftersom det går så dåligt för den i Sverige. Precis som många andra fiskar drabbas den hårt av vandringshinder i form av vattenkraftverk och dessutom råder det dålig tillgång på bytesfiskar. Havsnejonögat är nämligen en parasit som suger blod från andra, större fiskar som torsk och lax. Åtminstone som vuxen. Först lever de i fem till åtta år som larver i mjuka bottnar där de livnär sig på att filtrera alger och smått växtmaterial. När larverna växt till ungefär 15 centimeters längd omvandlas de till en parasit som söker sig ut till havs och hittar ett värddjur. Efter 1-3 år i havet tar de sig upp i ett vattendrag för att leka.

Snabb och allvarlig försämring

Försämringen för havsnejonögat har gått fort. 1990 fanns fisken i 19 avrinningsområden i Sverige och lekte i 15 vattendrag. Sedan dess har arten försvunnit från både Blekinge och östra Skåne och 2018 återfanns den bara i 14 huvudavrinningsområden och sommaren 2022 enbart i 8 avrinningsområden.

Sommaren 2024 blev katastrofal, rapporterar Vetenskapsradion. Rekordfå vuxna fiskar återvände till vattendragen och det verkar inte hittas några larver över huvud taget och med tanke på den långsamma livscykeln är det ett riktigt allvarligt tecken. Mikael Svensson på SLU Artdatabanken berättar att det råder kris för den urgamla fisken som funnits i 400 miljoner år.

– Ska vi ha den kvar över huvud taget måste vi göra åtgärder nu – annars är det kört, säger Mikael Svensson till Vetenskapsradion.

Drabbad av sänkt miljöbudget

2020 lanserades en räddningsplan för havsnejonöga. För att lyckas behövs enligt Länsstyrelsen; fler stora fiskar i havet, bättre fisktrappor i våra vattendrag, bättre vattenkvalitet, att fisken lämnas ifred och utökad information om arten.

Tidigare i år konstaterades att arten drabbas hårt av regeringens nedskärningar i miljöbudgeten.

Källa: Vetenskapsradion