Rekordår för svenska fjällgäss

Det går överraskande bra för fjällgässen i Sverige. Den akut hotade lilla gåsen fick ett rekordbra häckningsår.

Minst 26 unga fjällgäss har flyttat söderut från den svenska populationen och årets resultat är det bästa på minst tio år. Det kan låta skralt för en gås som under tidigt 1900-tal var “en allmän häckfågel i fjällen och fjällnära områden”. Men sedan dess har populationen i det närmaste kraschat och häckar nu bara i ett begränsat området i Arjeplogsfjällen. I den senaste rödlistan klassas fjällgås som “akut hotad”.

För att hjälpa arten att överleva som häckfågel i Sverige startades Projekt fjällgås på 1970-talet – idag är det ett samarbete mellan Svenska jägarförbundet, Nordens Ark och Norrbottens ornitologiska förening. Fjällgäss föds upp hos Nordens ark och på Öster Malma och släpps ut i svenska fjällen. Därefter får de leva fritt och förhoppningsvis återvända för att häcka i de svenska fjällen.

Sakta men säkert har arbetet gett resultat. 2014 fanns det bara 40-45 fjällgäss i Sverige, men 2020 var de åtminstone mellan 100 och 140 som återvände till häckningsplatsen. I år har de dessutom slagit rekord i hur många ungar som begett sig söderut. Något som inte var helt väntat, berättar Niklas Liljebäck:

– Det kom som en trevlig överraskning då ingen av de faktorer som brukar prognosticera en bra häckningssäsong slog in. Det var varken en tidig vår eller lämmeltopp. Istället var det sannolikt flera faktorer som samspelat för årets fantastiska resultat. För fjällgåsen, som för många andra markhäckande fjällfågelarter, spelar rödräven en stor roll för häckningsresultatet. År med lämmel så har räven, och andra rovdjur, fullt upp med dessa och fåglarna kan då lyckas bättre med häckningen. Länsstyrelsen i Norrbotten har under flera år bedrivit riktad skyddsjakt på rödräv för att gynna fjällräv och fjällgås i det aktuella området och kanske har detta spelat in.

Fjällgåspopulationen har vuxit i antal de senaste åren, mycket tack var projektets stödutsättningar och det verkar finnas en stor potential för ytterligare tillväxt i populationen.

– Flera par vågar nu testa att häcka trots att förutsättningarna inte är de bästa. Därför ser vi med tillförsikt framemot ett år när allt stämmer, säger Niklas Liljebäck.

Vad behövs långsiktigt för att fjällgässen ska få en stabil population i Sverige?

– Ja, detta är den stora frågan för Projekt Fjällgås. Vi har i samarbete med holländska gåsforskare skapat en populationsmodell som baseras på data fram till 2019. Denna visar att fram till 2019 behövdes stödutsättningar för att undvika att populationen började minska och riskera utdöende. Modeller som denna är viktiga för att bättre förstå systemet man jobbar med men resultaten ska inte tolkas bokstavligt – en del menar att precisionen kan liknas vid väderprognoser.

Efter 2019 har det hänt mycket med populationen så de behöver sannolikt göra om beräkningarna, särskilt nu efter årets babyboom. Niklas Liljebäck berättar att den matematiska modellen tyder på att både dödlighet hos vuxna vilda fjällgäss och begränsad reproduktion i det vilda bromsat deras möjligheter att på egen hand öka populationen.

– Således, om man sätter in ett paket med bevarandeåtgärder som gynnar de vilda fåglarnas överlevnad och häckning samtidigt som stödutsättningar fortsätter kan det gå fort för stammen att växa, säger Niklas Liljebäck.