Regeringens svar till EU om vargjakten kritiseras

Varg i hägn. Foto: Frida Hermansson 

Nu har den svenska regeringen svarat på EU-kommissionens kritik mot licensjakten på varg. Naturskyddsföreningen menar dock att svaret inte innehåller något nytt och att Sverige nu är på “kollisionskurs” med EU och kan vänta sig att hamna i EU-domstolen.

I sitt svar till EU-kommissionen menar regeringen att Sverige har god kunskap om antalet vargar, att tillväxttakten varit ungefär 15 procent de senaste tio åren och att antalet “med marginal överstiga de 270 vargar som Sverige rapporterat som referensvärde för populationsstorlek”. Regeringen lyfter också fram att man nu gett ett antal uppdrag som ska “förbättra kunskapsunderlaget inför framtida beslut om bevarandeåtgärder och beslut om att förebygga och förhindra skada orsakad av varg”.

Naturvårdsverket ska ta fram en sårbarhetsanalys utifrån “brett vetenskaplig grund” för att avgöra vad som krävs för att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus i Sverige. Denna utredning ska vara klar den 30 september i år. Jordbruksverket ska utreda hur angrepp mot tamdjur och husdjur ska förebyggas och Naturvårdsverket ska utreda hur skyddsjakten kan utvecklas.

Det är framför allt licensjakten som Naturskyddsföreningen är kritisk mot i sitt pressmeddelande.
– Kommissionen har tröttnat på regeringens hållning i vargfrågan. Efter vinterns rekordavskjutning av 44 vargar står det klart att regeringen inte förmår uppfylla Sveriges internationella åtaganden om att skydda den känsliga vargstammen, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen är också starkt kritiska mot “det överklagandeförbud i jaktförordningen som gör att miljöorganisationer stängs ute från de svenska domstolarna”.

– EU-kommissionen kommer nu med största sannolikhet att se sig tvungen att dra regeringen inför EU-domstolen. Det är ju kommissionens uppgift att se till att reglerna i Art- och habitatdirektivet efterlevs av medlemsländerna. Kommissionen kan helt enkelt inte se genom fingrarna med vinterns vargjakt, då runt tio procent av den känsliga vargstammen sköts av. Gjorde man det skulle snart flera andra EU-länder också vilja ha undantag, till exempel de medelhavsländer som vill legalisera den olagliga småfågeljakten – en jakt som drabbar även de svenska flyttfåglarna, säger Oscar Alarik, jurist på Naturskyddsföreningen. 

Världsnaturfonden skrev i veckan ett debattinlägg på Supermiljöbloggen med förslag på riktlinjer för en ny vargpolitik och skriver bland annat följande om vargförvaltningen:
– Vi behöver skapa en grund så att för­valt­ning­en av våra rovdjur och annat vilt blir lång­sik­tig, för­ut­säg­bar och tydlig. Oviss­he­ten är en av män­ni­skans största problem och gäller i högsta grad för rovdjurs- och vilt­po­li­ti­ken. Ingen vet vad som ska hända i morgon eller framöver – och det har varit väldigt tydligt när det gäller varg­frå­gan. De senaste 20 åren har de som lever med vargen, tycker mer eller mindre om den, plågats av att inte få några klara och tydliga besked i små eller stora frågor som rör för­valt­ning­en. Tänkvärt är att EU-kom­mis­sio­nen har samma problem – och orsaken är otyd­lig­he­ten i den svenska rovdjurs- och vilt­för­valt­ning­en.