Recension av boken ”The World’s Rarest Birds” av Erik Hirschfeld, Andy Swash & Robert Still. Alla våra bokrecensioner.
Som namnet antyder går ”The World’s Rarest Birds” igenom jordens mest sällsynta fåglar, som antingen listas som hotade eller kritiskt hotade. Sammanlagt innehåller den massiva boken 515 arter och att den överhuvud taget existerar är tack vare en fototävling som fågelorganisationen Birdlife International genomförde specifikt för att boken skulle kunna komma till.
I vissa fall är det första gången som fågelarterna dokumenterats ordentligt i ord och bild och i de 75 fall där det inte finns några kända fotografier har fågelillustratören Tomasz Cofta ryckt in. Jag är inte speciellt förtjust i hans något sterila stil och de skär sig lite mot fotografierna. I de flesta fall håller dessa nämligen hög klass rent dokumentärt och när så inte är fallet bidrar det till känslan av att boken handlar om arter som är så sällsynta att de knappt fotograferats. En suddig bild från en knepig vinkel på en sällsynt art gör att verket känns mer autentiskt, även om det lika gärna skulle kunna handla om att redaktörerna inte ansträngt sig tillräckligt.
Vad som däremot hade kunnat få lite mer ansträngning är samlingssidorna inför varje världsdel där en ohygglig textdesign ibland blandas med undermåliga fotocollage. Jag förstår att boken är ett verk av många personers engagemang, men en viss lägstanivå tycker jag hade kunnat krävas av de inblandades insatser.
Det är dock svårt att klaga på ambitionsnivån av ”The World’s Rarest Birds”. En genomgång av alla de hot som jordens fåglar står inför i början av boken avlöses av en genomgång av 515 arter uppdelade i olika världsdelar. Bland de mest kända Sverigebesökarna är det i stort sett bara rödhalsad gås och svärta som nämns. Båda har betecknigen “hotad” och i svärtans fall består hotet av att arten minskar kraftigt på grund av kommersiellt fiske och föroreningar. Den rödhalsade gåsen hotas framför allt av ett nytt jordbrukslandskap, vindkraftsparker längs deras flyttvägar och det faktum att den ofta flyger tillsammans med bläsgäss, som det är tillåtet att jaga. Många rödhalsade gäss skjuts därför illegalt av misstag.
På detta sätt går författarna igenom alla arter, presenterar utbredningskartor, fotografier och övergripande fakta om varje världsdel. Det är svårt att inte gripas av en upptäckarlusta och önskan om att någon dag kunna hitta någon av de riktigt sällsynta arterna i boken. Dessvärre är det troligen inte i en “kulturskog” utanför en svensk stad som de nya eller dåligt dokumenterade arterna återfinns. En klar majoritet av dessa återfinns i regnskogarna på Indonesien och i Amazonas.
För dig med höga ambitioner kan det dock vara sporrande att hela 60 arter är så dåligt kända att de fått ett eget, knapphändigt avsnitt i boken. Här ryms ugglor, kungsfiskare, seglare, rallar, duvor, petreller och flugsnappare som skulle behöva dokumenteras bättre för att få reda på hur många som finns kvar, var och hur de lever och för att få bättre bilder på dem.
Det jag saknar mest i detta praktverk är annars berättelserna. 515 utrotningshotade arter bör kunna bjuda på nästan lika många fascinerande historier om hur de upptäckts, hur de räddats eller hur de dokumenterats, men det är ett grepp som inte är med alls i ”The World’s Rarest Birds”. För mig hade det lyft boken från att vara fascinerande med en imponerande bredd till att vara ett måste för alla fågelskådare med minsta fäbless för rariteter.
Betyg: 3 av 5
Transparens: Vi fick boken av Princeton.