Recension av Lars Jonssons “Vinterfåglar”

Recension av boken ”Vinterfåglar” av Lars Jonsson. Alla våra bokrecensioner kan läsas här.

Omslaget till “Vinterfåglar” av Lars Jonsson

Vinterfåglarna ligger uppenbarligen oss varmt om hjärtat. Nästan en halv miljon svenskar matar fåglarna om vintern, vår artikel Guide till vinterfåglar inpå knuten har lästs av tiotusentals personer och SOF Birdlife Sveriges årliga evenemang Vinterfåglar inpå knuten lockar varje år runt 20 000 personer att räkna fåglar den sista helgen i januari. Kombinationen av att få se fåglarna på nära håll och att njuta av de få fåglar som stannar i landet även under vintern kanske gör att vi uppskattar även de vanligare arterna lite mer under vintern? Lars Jonssons nya bok gör vinterfåglarna ännu mer fascinerande.

I inledningen hinner jag dock bli lite skeptisk. Det personliga tilltalet från konstnären snubblar över gränsen till det vardagligt triviala när han berättar om hur han “igår gick in på Sveriges Ornitologiska Förenings hemsida och tankade hem förra årets trettio i topp-lista Vinterfåglar inpå knuten”. Längre in i inledningen blir dock Lars Jonssons text stadigare när han går igenom ämnen som fåglarnas ruggningar, meståg och stannfåglar och när det är dags för kapitlen om de enskilda arterna är det med en större säkerhet i texterna.

Redan efter den första texten om rapphönan framträder konstnärens blick för fåglar som bokens stora behållning. Många som skådar fåglar nöjer sig med att bara studera en fågel tillräckligt länge för att artbestämma den. När arten konstaterats är det dags för nästa fågel. Det sättet att studera fåglar har verkligen också sin charm, men Lars Jonsson verkar mer vara en fågelstuderare än en fågelskådare. För honom är det viktigt att hitta en “tydlig visuell bild” av arter innan han börjar måla dem och det är den här processen vi som läsare får följa när “Vinterfåglar” är som mest intressant.

Vi får läsa om svårigheten att hitta rätt i vissa färgnyanser i fåglarnas fjäderdräkter, hur mycket fasanhonorna ändrar utseende när de pickar frön från marken och att sidensvansens färgpalett i fjäderdräkten “målar sitt norrbottniska landskap”. Det är detaljer som antagligen bara en konstnär tänker på, men som inte bara en konstnär har glädje av.

Tallbit av Lars Jonsson

Varje art gestaltas naturligtvis även av Lars Jonsson finkänsliga målningar där bakgrunden oftast bara framträder fläckvis runt motivet. Det här är inte en artbestämningsbok och här finns exempelvis knappt några bilder på flygande fåglar eller på alla tänkbara dräkter. Istället är det bilder som försöker fånga en arts personlighet, beteende och karaktäristiska kännetecken. Ibland med en stor målning av hela fågeln, ibland med skisser eller små detaljer i fjäderdräkten som Lars Jonsson fastnat för.

Vissa arter behandlas kortfattat på en sida med beskrivningar och några fakta om flyttvanor, föda eller liknande. Vissa alltför kort och utan någon större finess, men de flesta texter är genomarbetade och ju fler av Lars Jonssons reflektioner och iakttagelser de innehåller desto bättre är de. Som bäst är “Vinterfåglar” när Lars Jonsson berättar personligt om fåglarna både ur en personlig och konstnärlig synvinkel. På sina håll undrar jag vad som är mest målande – bilderna eller beskrivningarna.

Uppenbarligen har “Vinterfåglar” även varit ett väldigt givande projekt för konstnären själv som tvingats studera våra vanligaste arter noggrannare än tidigare för att få rätt känsla för dem. Det är antagligen den här noggrannheten som gjort helheten så bra. Lars Jonsson skriver själv att han vill förmedla det unika i vardagen och det enkla som vi har runt omkring oss. Det har han verkligen lyckats med. En bättre uppvärmning inför Vinterfåglar inpå knuten går knappast att få.

Betyg: 4 av 5

• Transparens: Vi fick ett exemplar av boken av SOF förlag.