Reaktionerna på årets licensjakt på varg

Torsdag den 30 oktober meddelade Naturvårdsverket att det finns utrymme för licensjakt på max 90 vargar i Mellansverige i vinter. Exakt hur många som ska skjutas i varje område är upp till länsstyrelserna då Naturvårdsverket lämnar över beslutet till dem. Beslutet går inte att överklaga.

Varg i hägn. Foto: Marie Mattsson

Licensjakt ska enligt Naturvårdsverket enbart ske om det inte finns någon annan lämplig lösning än jakt, jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus och jakten sker selektivt och under stängt kontrollerade former.

Miniminivån på vargar i de mellansvenska länen ska vara 27 föryngringar (vargfamiljer) – motsvarande 270 vargar. Denna siffra har arbetats fram av länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer, men Naturvårdsverket har i vissa fall ändrat hur många föryngringar som ett län ska kunna inhysa. Värmland har till exempel tilldelats elva föryngringar istället för föreslagna sju och Gävleborg har bara fått två när länsstyrelsen kommit fram till att de kan ha fyra.

Eftersom förra vinterns inventering visade på drygt 360 revirbildande vargar så kan länsstyrelserna besluta om jakt på 90 individer, men vargar som skjuts i skyddsjakt (om de till exempel angripit boskap) räknas inte med i dessa siffror och det gör inte heller vargar som skjuts i samband med så kallade paragraf 28-fall (rätt att skjuta varg som angriper jakthund).

Naturvårdsverket anser inte att det finns förutsättningar för licensjakt i norra och södra Sverige eftersom där inte finns tillräckligt med föryngringar (varghona med ungar som överlevt sin första vinter).

Miniminivåerna kommer att ses över vart tredje år och förvaltningsplanerna vart sjätte år. Då ska även uppgifter om rovdjuren lämnas till EU.

Naturvårdsverkets beslut möttes av väntade reaktioner som kan sammanfattas med att varken jägareförbunden eller naturorganisationerna är riktigt nöjda.

Kenneth Johansson, Landshövding i Värmlands län och ordförande i Viltförvaltningsdelegationen:
– Visserligen möjliggör Naturvårdsverkets beslut licensjakt på varg vilket är positivt, men vi är besvikna över hur de valt att bortse den regionala processen. Länsstyrelserna och deras Viltförvaltningsdelegationer har investerat mycket arbete och förtroende i processen att fördela miniminivåer mellan länen i förvaltningsområdet. Dessutom är 11 vargföryngringar betydligt fler än viltförvaltningsdelegationens förslag på 5-7.

Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd:
– Beslutet försvårar kraftigt enskilda läns möjlighet att komma tillrätta med en alltför tät vargstam. Det är tydligt att Naturvårdsverket inte klarat övergången från bevarande till förvaltning. Dagens beslut ger bilden av en skendemokrati vilket tydliggörs av Naturvårdsverkets höjning av den för Värmland föreslagna nivån på sju föryngringar till elva.

Ann Dahlerus, generalsekreterare för Svenska Rovdjursföreningen:
– Vi är inte emot licensjakt på varg i all evighet, men det måste finnas solida förutsättningar för en sådan jakt, och det gör det inte idag.

Oscar Alarik, jurist vid Naturskyddsföreningen:
– Att överlåta licensjakten till länsstyrelser som i vissa fall öppet deklarerat sin vilja att minska sin vargstam med hälften eller mer är helt enkelt inte ansvarsfullt. Den nya ordningen innebär också att beslutet inte kan överklagas i domstol. Detta står i stark konflikt med EU-rätten.

Tom Arnbom, rovdjursexpert på WWF:
– Risken är stor att resultatet blir ökande konflikter och att den många gånger hätska rovdjursdebatten accelererar. Problemet med dagens beslut är att det saknar solid vetenskaplig grund och baserar sig på den förra regeringens bristfälliga rovdjurspolitik.

Läs mer:
• De viktiga Tiveden-vargarnas dramatiska år.
• Den svenska vargstammen ökar men inaveln är stor.
• Våra artiklar om vargjakt.
• Våra artiklar om vargar.