Blommande sälg. Foto: Peder Winding
Den 29 april till och med 1 maj pågår Vårkollen. Då uppmanas allmänheten rapportera in några vanliga vårtecken till Svenska Botaniska Föreningen. Materialet används för att ha koll på klimatförändringarna.
Varje år sedan 2015 har Svenska Botaniska Föreningen bett allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.se. Tusentals observationer av blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning har rapporterats in och analyserats av SBF tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet.
LÄS ÄVEN: • Våren långt tidigare än för 100 år sedan
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Resultaten hittills visar att klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Jämfört med för 100 år sedan startar till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning nästan två veckor tidigare än för 100 år sedan.
Det finns även andra faktorer att undersöka genom statistiken. Till exempel hur årets sena vårvärme i södra Sverige påverkar växligheten.
– När våren startar sent är det inte ovanligt att den blir mer komprimerad och att många vårtecken dyker upp samtidigt. I år har ju dessutom stora delar av landet fått stora mängder snö, vilket gör att många vårtecken hålls tillbaka tills snön smält bort. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad, skriver SLU i ett pressmeddelande.
• Rapportera era observationer av vitsippor, tussilago, sälg, hägg och björk från och med den 29 april till och med den 1 maj på Vårkollen.se
Källa: SLU
