Hushumla – en av de tidigaste arterna. Den känns igen på orangebrun mellankropp och vit bak. Foto: Erik Hansson
Forskare vid Lunds universitet vill ha allmänhetens hjälp för att kartlägga vårens första humlor i hela landet. På så sätt hoppas de få bättre kunskap om hur en allt tidigare vår påverkar humlorna.
• Här rapporterar du in vårens första humla och kan läsa mer om undersökningen
– De pollinerande insekterna och artmångfald världen över minskar på grund av att marken brukas allt mer intensivt. En utveckling som exempelvis kan påverka vår framtida matproduktion eftersom de flesta vilda växter och många grödor behöver pollinerare för att bilda frön och frukter, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Läs även: • Guide till Sveriges vanligaste humlor
Forskarna bakom projektet tror att humlorna, som är anpassade till kalla klimat, kan bli förlorare när klimatet blir allt varmare. För att få veta mer önskar de nu få in rapporter från allmänheten om årets första humlor.
Ängshumla – ännu en tidig art. Känns igen på sin svarta, lurviga kropp och gula krage som går nedanför vingen. Foto: Mike Edwards, CC BY 2.5, Link
– Vi vill ta reda på både när humlorna vaknar om våren i olika delar av landet, och om de väljer att leta efter mat och boplats i olika typer av miljöer, till exempel trädgårdar, parker och natur. Genom att ta reda på mer om humlornas aktivitet på våren hoppas vi kunna förstå hur de allt tidigare och varmare vårarna påverkar dem, säger Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet.
Drottningarna är först ut
De första humlorna som du ser om våren är alltid drottningar och de kan dyka upp redan under vårvintern i södra Sverige. Eftersom de första arterna för året brukar vara relativt vanliga arter så är det oftast också relativt enkelt att se skillnad på dem.
Mörk jordhumla – ett tredje exempel på en tidig, vanlig art. Känns igen på kort snaggad päls och något mörka vingar. Foto: By Alvesgaspar – Own work, CC BY-SA 3.0, Link
Stort intresse
Anna Persson började med en pilotstudie förra våren för att kolla intresset och för att kunna testa vilka frågor som folk kan svara på.
– Uppslutningen 2020 var över förväntan, med nästan 900 svar och många positiva kommentarer, så jag bestämde mig för att satsa i år igen. I fjol kom de flesta rapporterna in från mitten av mars till början av april, så jag misstänker att det inte kom så många rapporter från norra Sverige. Det hoppas jag att vi kan ändra på i år, genom att nå ut bredare och i hela landet, berättar hon.
Var det något ni reagerade på med rapporterna i fjol?
– En väldigt rolig grej förra året vara att den stora merparten (8 av 10) klassade sig själva som nybörjare när det gäller att känna igenom humlor. Det visar att detta är något som alla kan delta i och jag hoppas att det kanske kan vara en start på ett större intresse för att lära sig mer om insekter. Det är viktigt att påpeka att man såklart kan rapportera in även om man inte vet vilken art det är.
På rapportsidan finns länkar till ArtDatabankens guide till artbestämning, samt skisser och foton som stöd. Förhoppningen är att även nybörjare får tillräckligt med stöd för att säga ungefär vilken art det är.
Om du vill göra din trädgård eller kolonilott lockande för humledrottningar rekommenderar Anna Persson blommande träd och buskar, som sälg, hagtorn och fruktträd.
Källa: Lunds universitet
