Sydkapare (Eubalaena australis) mor och kalv på grunt vatten. Foto: Peter Chadwick, WWF
Just nu pågår den Internationella valfångstkommissionen (IWC) i Slovenien. Företrädare för över 80 länder, inklusive Sverige, diskuterar hur valar, delfiner och tumlare ska ha ökad chans att överleva. Vi har pratat med Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF, om hur arbetet på konferensen går.
Internationella valfångstkommissionen (IWC) var från början framför allt en organisation som delade ut kvoter för olika länders valjakt, men i takt med att valjakten minskat har de börjat fokusera mer på förvaltning och diskuterar idag frågor så som valars bevarande, skyddade områden och bifångst.
Det sistnämnda är idag ett stort problem. Enligt Världsnaturfonden WWF fastnar varje år 300 000 delfiner, tumlare och valar som bifångster i fiskenät. Det var exempelvis en starkt bidragande orsak till att Yangtze-tumlaren i Kina nyligen dog ut och det hotar även nordkapare, knölvalarna i Arabiska havet, vaquitadelfinen och Hector’s delfiner vid Nya Zealand, Östersjöns tumlare och många arter floddelfiner.
Vad görs från IWC:s sida för att minska risken för att valar fastnar som bifångst i fiskenät?
– Bifångst är ett stort problem för småvalar som delfiner och tumlare. IWC behandlar nu ett förslag som stöds av WWF och andra miljöorganisationer som vill få till stånd ett omedelbart initiativ för att stoppa bifångsten. Förslaget har fått stort stöd bland deltagarna och ingen har sagt sig vara emot det. Det kan nog bli ett genombrott på årets IWC, tror Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Finns det något man som konsument kan tänka på om man inte vill bidra till att små valar och delfiner fastnar som bifångst?
– Om du äter tonfisk, välj enbart sådan som är MSC-certifierad eller som fått grönt ljus i WWF:s fiskguide. Delfiner drabbas hårt av tonfiske.
Spinndelfiner utanför kusten vid Salomonöarna. Foto: James Morgan, WWF
Förutom bifångst är ett annat stort ämne på årets konferens den valjakt i vetenskapligt syfte som Japan ägnar sig åt. Där har det enligt Inger Näslund inte hänt så mycket ännu, men denna typ av jakt möter motstånd hos delegaterna på IWC. WWF är inte heller positiva.
– Det finns inget som motiverar vetenskaplig jakt på valar. Det är bara ett sätt att komma åt större kvoter för att få jaga mer valar till den inhemska marknaden i Japan. Flera organisationer har uttalat sig emot den här typen av jakt och även för att Södra Atlanten ska vara ett skyddat område utan valjakt.
Hur är det med valjakten som pågår i Island, Norge och Färöarna – diskuteras den också?
– Ja då Island och Norge fortfarande vägrar att sluta med kommersiellt valfångst. De jagar visserligen valarter som inte är så hotade längre. Man kan diskutera om det är etiskt, men beståndsmässigt är det ok om kvoten är låg. Den enda stora uppköparen av valprodukter är dock fortfarande Japan.
IWC väntas ge de nordiska länderna nya kvoter av jakt på vikval och grindval.
För de som tycker att djur måste ha någon nytta för oss människor för att få existera – varför är det så viktigt att skydda världens valar? Hur påverkar de världens marina ekosystem?
– Alla stora djur och toppredatorer har viktiga funktioner i ekosystemen. Det är svårt att studera i haven, men man har bland annat konstaterat att valars avföring innehåller väldigt mycket kväve som gynnar växtplankton och därmed djurplankton samt upptag av koldioxid från luften, och. Valar gynnar därmed havens biologiska mångfald och hjälper haven att bromsa klimatuppvärmningen och hindrar negativa effekter på hela ekosystem.
På fredag avslutas IWC:s konferens. Då får vi se om de fattar några beslut för att skydda världens valar och ekosystem.
