Rapport: Den gröna omställ­ningen hotar samers rättigheter 

Rapporten, “Just transition or ‘Green Colonialism”, pekar på bristande nationella lagar för att skydda samers rättigheter enligt internationella regelverk, såsom självbestämmande över ekonomisk, social och kulturell utveckling, såväl som autonomi över språk och kultur. Detta innebär att den gröna omställningen, vars mål är klimatanpassning och att minska effekten av klimatkrisen, riskerar att bli en form av grön kolonialism – anslag och exploatering av mark och resurser för miljöändamål utan samers samtycke. 

– Samerna har lärt sig att vara på alert när begreppet “grön omställning” nämns. Vi ser det som ett nytt namn på gamla action-modeller. Vi är vana vid att andra vill att vi ska kliva åt sidan så att de kan uppfylla sina behov på vår bekostnad, skriver Per-Olof Nutti, ordförande för Samerådet, i rapportens förord.

Han fortsätter:
– Vi motsätter oss inte klimatlösningar. Vi vill skydda våra marker och bekämpa klimatförändringar. Det är just därför vi kräver utrymme för att presentera våra egna lösningar för våra människor och våra marker. Vi vet att det “gröna omställningen” måste vara en rättvis omställning,

Klimatförändringar och påfrestningar i Sápmi

De klimatförändringar vi upplever idag påverkar människor och ekosystem runt om i världen. Men på få ställen är dessa förändringar så drastiska och påtagliga som i de arktiska regionerna, som värms upp nästan fyra gånger snabbare än det globala medelmåttet. Detta gör att samerna står på frontlinjen av klimatkrisen, och renskötare har bevittnat och påverkats av dessa förändringar i årtionden. Förändringarna har bringat med sig ytterligare utmaningar ovanpå andra påfrestningar från exempelvis skogsbruk, vilket har lett till förlust av flyttleder med tillräcklig renfoder. 

Ytterligare påfrestningar mot samernas kultur och levnadssätt kommer nu i form av storskaliga industriella projekt kopplade till den gröna omställningen, såsom utvinning av kritiska metaller, vindkraftverk eller träbaserad bioenergiproduktion. Områden utsatta för sådan industriell utveckling kan inte längre brukas för jakt och fiske eller som betesmarker, flyttleder och kalvningsplatser för renar. Utöver detta så orsakar gruvor buller och leder till vatten- och luftförorening, och kan skada känsliga ekosystem.

– Ska jag vara den sista generationen som får bedriva renskötsel här? Det är en väldigt tung börda och stort ansvar, och framtiden är ju oviss. Jag gör allt i min makt för att mina barn ska ha en framtid här. Men det ser nattsvart ut, säger Karin Kvarfordt Niia, renägare och styrelseledamot i Gabna sameby, till Amnesty i samband med den planerade Per-Geijer gruvan i Giron/Kiruna. 

Samisk mark som gröna offerzoner

I Sverige befinner sig nio av de tolv aktiva metallgruvorna inom samiska renskötselområden. Både prospektering efter nya gruvor och gruvkoncenssioner har ökat markant de senaste åren. Enligt rapporten fanns där 2019 totalt 361 giltiga prospekteringstillstånd för gruvor inom renskötselområden. Mellan 2000 och 2017 ökade den sammanlagda ytan avsedd för gruvdrift inom traditionella samiska marker från cirka 10 000 till 25 000 hektar i Sverige.

I maj 2024 trädde Europeiska kritiska råmaterialakten (CRMA) i kraft, vilket syftar till att säkra tillgången för så kallat kritiska metaller och mineraler såsom litium, kobolt, mangan och sällsynta jordmetaller som behövs för ny energi- och fordonsteknik. Ett mål är att till 2030 öka EU:s interna utvinning av kritiska råvaror, från dagens tre procent, till tio procent av den globala metallproduktionen. Under CRMA får både EU-kommissionen och EU-länder lyfta fram dess projekt som strategiska och därmed accelerera tillståndsprocesser och erbjuda finansiering. 

Med denna acceleration av prospektering och utökning av gruvor och andra industriella energiprojekt inom Sápmi, finns det många som pekar på att samiska marker har kommit att bli “gröna offerzoner”. I detta fall offras samernas traditionella marker, deras kultur och självbestämmande, i syfte att öka Sveriges produktion av fossilfri energi. I samband med detta ställer Amnesty och andra organisationer frågan ifall den gröna omställning som Sveriges regering trycker på, verkligen kan kallas hållbar.

– En omställning kan inte kallas hållbar om den samtidigt kränker mänskliga rättigheter, diskriminerar och omöjliggör ett urfolks möjligheter att försätta leva i enlighet med sin historia och sina traditioner, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty International Sverige. 

Kränkningar av rättigheter

Principen om fritt och informerat förhandssamtyckte (FPIC) är en människorättslig norm baserad på ett flertal internationella regelverk, och en grundpelare inom internationella regler för urfolks rättigheter. Det kräver att urfolk har en rätt att ge eller avstå från samtyckte för projekt som påverkar deras marker, territorier och naturresurser, eller i samband med förslag på exempelvis lagändring som kan komma att påverka dem. FPIC-principen kräver att informationen om de relevanta projekten ska vara tydligt och förståbart, och även att samrådsprocessen ska ha inlett så tidigt som möjligt innan beslut fattas.

Amnestys rapport hänvisar till kränkningar av samers rättigheter såsom FPIC i samband med de storskaliga industriella projekt kopplade till den gröna omställningen. Rapporten pekar även på bristande nationella lagar för att skydda samers rättigheter enligt internationella regelverk. FN har tidigare även riktat kritik mot just Sverige för att regeringen inte tagit tillräckliga steg för att säkerställa urfolksrättigheter. Likaså har Europarådet kritiserat Sverige för att samer får bristande inflytande när svenska myndigheter fattar beslut om exploatering på traditionella samiska marker.

I Sverige finns det exempelvis speciella undantag som innebär att samråd med samer inte alltid krävs i samband med gruvprospektering eller militära verksamheter. Enligt rapporten så har inte heller miljöprövningar, som beslutar om tillstånd för vindkraft, infrastruktur, industriverksamhet och annan miljöfarlig verksamhet, skyldigheter att föra samråd med samer. 

Sverige blockerar urfolksrättigheter i EU

Med påskyndningen av den gröna omställningen görs dessa hot värre då nya regelverk såsom CRMA, förutom att driva på en ökning av industriella projekt kopplat till metallutvinning, inte sätter krav på att varken länder eller projektledare ska respektera urfolks rättigheter i samband med krav på samtyckte. Det sätts inte heller krav på att erbjuda ersättning när rättigheter kränkts. När lagen klubbades igenom på EU-nivå så var det Sverige som blockerade frågan om FPIC, och såg till att det inte nämndes i lagtexten. 

– Vår rapport visar att svensk lagstiftning har allvarliga brister vad det gäller skyddet av det samiska folkets rättigheter, skriver Anna Johansson i samband med att rapporter släpptes. 

Hon fortsätter:
– Den svenska staten står nu inför ett vägval, vill man genomföra en rättvis omställning eller fortsätta bedriva grön kolonialism?

Bland sina rekommendationer till Svenska regeringen trycker Amnesty International främst på att med brådska införa lagändringar i fullt samråd och i samarbete med det samiska folket, för att säkerställa att FPIC krävs i samband med utvinning av metaller och mineraler, och andra industriella projekt kopplade till den gröna omställningen. Det rekommenderas även att en bedömning görs av de sammanlagda effekterna och de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker på grund av enskilda projektförslag för gruvdrift, skogsbruk, förnybar energiproduktion och annan markbruk som inkräktar på samernas marker.