Rapphönan som skapar intresse för fåglar och växter

Eva Stenvång Lindqvist har länge engagerat sig för att få folk mer intresserade av fåglar och växter. 2010 släpptes boken “Börja skåda fågel” som hon skrev tillsammans med Gigi Sahlstrand. Då hade duon redan året innan startat det kvinnliga fågelskådarnätverket Rapphönan. 2016 skrev hon boken “Upptäck blommornas värld” tillsammans med botanikern Margareta Edqvist för att på motsvarande sätt väcka ett intresse för växter. I många år var Eva dessutom redaktör för Stockholms Ornitologiska Förenings imponerande medlemstidskrift Fåglar i Stockholmstrakten.

Att det varit betydande insatser för fågel- och botanikintresset bevisas av att de fortfarande är aktuella. Rapphönan finns fortfarande på flera håll i landet, “Upptäck blommorna värld” används som studielitteratur i botanikkurser och “Börja skåda fågel” kommer den 1 mars ut i en tredje, något uppdaterad upplaga. Även den används ofta i studiecirklar om fågelskådning.

Fågelskådning i förändring

2010 känns kanske för de flesta som igår, men det är trots allt 14 år som gått sedan dess och precis som resten av samhället har fågelskådningen ändrats en hel del.

– När man tittar i backspegeln så är det ju framför allt den snabba tekniska utvecklingen som man slås av. För dagens skådare är det en självklarhet att fälthandboken finns tillgänglig i mobilen, med läten och allt. Det finns gratisappar som talar om vilken fågel du lyssnar på. Träffsäkerheten är kanske inte hundra procent än, men inte långt därifrån. Ett par dagar innan tredje upplagan skulle gå i tryck lanserades världens första handkikare med AI-stöd. Vad händer härnäst?

Hur ser du på dessa digitala hjälpmedlen?
– De är såklart bra, men frågan är ju hur mycket man egentligen lär sig om fåglarna om man mest förlitar sig på sådana. Jag kan inte låta bli att tänka på hur exempelvis nestorn Erik Rosenberg, som bland annat gav ut den klassiska boken ”Fåglar i Sverige” 1953, noga studerade varje fågelart in i minsta detalj och lärde känna den. Han besatt en otrolig kunskap om fåglar, fast hans enda hjälpmedel var en enkel handkikare. Och ett oändligt tålamod. Fågelskådningen och kunskapsinhämtningen fick ta tid.

Men samtidigt nämner Eva att de som verkligen är kunniga i fältbestämning av fåglar blir allt fler och allt vassare och klarar av att se skillnad även på sällsynta arter som ibland bara skiljer sig från snarlika arter på några få detaljer i fjäderdräkten.

Apropå bokens titel – vad är det vanligaste sättet som folk börjar skåda fåglar på skulle du säga?
– Det varierar nog en hel del, men man kan konstatera att många börjar när de blivit äldre, har vuxna barn och kanske också gått i pension. Då finns det mer tid, och tycker man redan om att vara ute i naturen ligger det nära till hands att vilja lära sig mer om det man ser omkring sig. Och fåglar är ju fascinerande varelser som lockar på ett alldeles särskilt sätt. Jag tänker på sången, hur viktiga de är som årstidsmarkörer och att de alltid finns omkring oss, var vi än befinner oss.

Ökat intresse efter pandemin

Naturintresset fick sig också en skjuts i många länder av den globala pandemin och det är något som även märks bland fågelskådare.

– Det stora intresse vi upplever i dag är väl fortfarande också svallvågor efter pandemin. Plötsligt fanns det inte mycket annat att göra än att vara ute i naturen. Jag har mött fler än en som efter ett tag började tycka det var trist att bara trava runt i spenaten och började fundera på att så småningom lära sig mer om vad som hördes och flaxade runt. Eller blommade på marken, för den delen.

Har du några konkreta tips till en nya fågelskådare?
– Det viktigaste tipset är att gå med i en fågelförening. Det finns lokala och regionala sådana över hela landet. Medlemsavgifterna är låga och för den lilla slant man betalar erbjuds trevliga fågelexkursioner som leds av duktiga skådare. På så sätt lär man sig mycket och har någon att fråga. Det anordnas också inneträffar med intressanta teman och ibland även studiecirklar. ”Börja skåda fågel” är för det mesta den kursbok som används då.

– Man ska också skaffa en handkikare med bra optik och som tål väder och vind. En sådan kostar från ett par tusenlappar och uppåt, men är en bra och nödvändig investering om man ska kunna utveckla sitt intresse. Råd om modeller och inköpsställen kan man få av andra skådare.

Jubileum för nätverket Rapphönan

Apropå att skåda tillsammans med andra så är det i dagarna även dags för ett jubileum för Eva Stenvång Lindqvist. Det är nu 15 år sedan som hon, Gigi Sahlstrand och tre andra kvinnliga skådarestartade nätverket Rapphönan. Tanken var, och är fortfarande, att underlätta för kvinnliga fågelskådare att hitta varandra och gå med i fågelföreningarna.

– Att Rapphönan behövdes hade vi själva vid den tidpunkten faktiskt inte fattat. Vår ambition var att i all enkelhet knyta samman aktiva skådartjejer i olika delar av landet, till att börja med genom en e-postlista. Vi var ju inte så många. Men efter mycket publicitet i massmedia, bland annat Naturmorgon och Mitt i naturen, började fler och fler nybörjare höra av sig och ville vara med. Vi var inte riktigt beredda på det, hade inte förstått hur hög tröskeln var för många kvinnor som ville börja skåda fågel. Många kände sig inte välkomna i de mansdominerade fågelföreningarna eller drog sig för att gå med. Rapphönan blev en viktig inkörsport.

Idag är behovet av nätverket mindre

Eva berättar att de under de första åren arbetade aktivt med att anordna en rad nationella träffar. I samband med tioårsjubileet hölls en träff på Öland och en jubileumsmiddag i Stockholm. Därefter har det inte riktigt funnits samma tid för nätverket.

– Varken Gigi, jag eller någon annan har sedan dess haft tid och möjlighet att fortsätta med nationella aktiviteter. Samtidigt konstaterar vi att Rapphönan inte fyller samma behov som nätverket gjorde för 15 år sedan.

På vilket sätt då?
– I dag är läget ett helt annat, betydligt fler kvinnor är aktiva och engagerade, så på sätt och vis kan man tycka att Rapphönan fullgjort sin uppgift. Men samtidigt har det under åren bildats en hel rad lokala och regionala Rapphönegrupper som anordnar aktiviteter för kvinnor som ett komplement till vad fågelföreningarna erbjuder och alltid i nära samarbete med dem.

Trädgårdstips för fågelintresserade

Slutligen – du är ju även trädgårdsintresserad och skrev boken “Fåglarnas trädgård” 2013 tillsammans med Niklas Aronsson – vad tycker du att alla trädgårdar borde ha för att gynna fågellivet?

– Nu tror de flesta att jag tänker svara ”holkar”, men det gör jag inte. Ett förbisett faktum är att det är minst lika viktigt med lite vildvuxna partier i trädgården som erbjuder boendemöjligheter för andra arter än sådana som trivs i holkar. En fågelvänlig trädgård ska vara lummig, med träd och generöst tilltagna buskage, och välj gärna sorter som ger bär och frukter. Satsa också på perenner som ger föda. Korgblommiga växter är ofta vackra inslag i en trädgård, och låter man fröställningarna stå kvar bjuder man samtidigt fåglarna på mat vintertid.

En annan sak som Eva tycker är viktig är tillgången till vatten.

– Det är väldigt viktigt för fåglarna att dricka och bada i. Själv har jag åtskilliga fågelbad i min sommarträdgård, för det är långt till närmsta sötvattenkälla. Det gäller bara att fylla på dem hela tiden, för de torkar ut fort. Det ser jag att många trädgårdsägare missar. De har vackra fågelbad, men glömmer att dagligen fylla på dem.