Nordhavsräka. Foto: Alaska Fisheries Science Center (copyright note) – Alaska Fisheries Science Center, Public Domain
En ny rapport från Research Institutes of Sweden (Rise) visar att skaldjur som räkor, havskräftor och hummer har lika stor klimatpåverkan som nötkött. Dessutom används den kritiserade fiskemetoden bottentrålning för att ta upp räkor och havskräftor.
Dagens Nyheter skriver om den nya rapporten som kommer fram till att räka, havskräfta och hummer ligger nära nötkött när det gäller påverkan på klimatet på grund av stor bränsleåtgång vid fångst. Skaldjur lever på botten och det tar lång tid att fånga dem med bottentrålning. Även burfiske används för havskräfta och hummer, men det anses också kräva stora bränslemängder.
– Att bottentråla havsbotten efter fisk kan liknas med att kalhugga skogen för att komma åt rådjuren. Den negativa effekten på livet i och kring havsbotten är enorm, skriver Naturskyddsföreningen.
En annan anledning till det höga avtrycket är att studien räknar klimatavtryck per kilo ätlig del. Räkor och kräftor består till 60-70 procent av skal och huvud.
I Sverige är odlad lax från Norge den populäraste maten från havet. Klimatpåverkan motsvarar mellan kyckling och gris, men med högre näringsinnehåll. Odlad lax anses dock vara det största hotet mot vild lax.
Sill, strömming och makrill är de mest klimatsmarta alternativen från havet och Friederike Ziegler, forskare vid Rise, säger till Dagens Nyheter att det finns andra miljövänligare alternativ för den som vill äta mat från havet:
– I vår studie har vi tagit med de arter vi äter mycket av redan i dag. Men det finns några som vi inte äter så mycket av som vi kanske skulle kunna använda mer, exempelvis sötvattenfiskar och inte minst alger och musslor – nu äter vi mest lax, torsk och räkor.
I dagsläget äter svenskar enligt WWF cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax (30 procent), räkor (26 %), sill (14 %) och torsk (11 %) står för den största delen av konsumtionen. Samtidigt är drygt 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd fullt utnyttjade eller överfiskade.
Källa: Dagens Nyheter
