Rådgivare för hyggesfritt naturnära skogsbruk i hela landet

Många som äger skog vittnar om att de överöses med reklam och budskap om att det bästa är att kalavverka rubbet. Det är skogsindustrins huvudbudskap. Men allt fler vill gå över till att sköta sina skogar på ett betydligt naturvänligare sätt. Med försiktiga avverkningar som bibehåller ekosystemen och i ett längre perspektiv oftast inte är mindre lönsamt än kalhyggesbruk (“trakthyggesbruk”). Hyggesfritt skogsbruk har kommit starkt de senaste åren och intresset har exploderat.

Förändringen märks lite här och var. Allt fler kommuner går över till hyggesfritt skogsbruk i sina egna skogar och både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen anser att staten borde visa vägen för hur skogar kan skötas med denna metod.

Rådgivare i hela landet

Några som jobbat länge med att skapa den här förändringen är Plockhugget. De har sakta men säkert utvecklat sin verksamhet för att skapa bättre förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk. Det senaste tillskottet är att det numera finns 19 rådgivare över hela landet som skogsägare kan kontakta för att få andra råd än att ett kalhygge skulle vara den enda möjliga vägen.

Markus Steén är skogsbruksansvarig på Plockhugget och fungerar som ett nav för de 19 rådgivarna. Han hjälper dem med frågor för att de ska kunna ge rätt råd till skogsägare och han berättar att intresset bara ökar.

– Det sjuder i Skogssverige – många är jättetrötta på hyggen, säger Markus Steén.

Vad kan dessa rådgivare hjälpa till med?
– Främst hjälper de skogsägare att komma igång med naturnära hyggesfritt skogsbruk. De ger råd och stöd och berättar om vår certifikatlösning.

Uppmärksammat certifikat

Denna certifikatlösning innebär att skogsägare som använder sig av Plockhuggets metoder får extra betalt. De får betalt för den virkesvolym de säljer till sågverken och får en extra summa som kommer från att exempelvis byggföretag, fastighetsbolag och möbeltillverkare köper certifikat för att de vill stötta naturnära skogsbruk. Så även om inte just de brädorna som till exempel byggföretaget säljer kommer från en avverkning som skötts med naturnära hyggesfritt skogsbruk så har certifikatet möjliggjort att skogsägare får mer betalt för att använda den metoden.

Sedan årsskiftet är det även möjligt att köpa virke som kommer från skogsägare som är anslutna till Plockhugget.
– Då skrev vi avtal med Ekaskog. De sågar bara timmer som skötts med vår skogsbruksstandard. Vill man ha äkta vara så finns det nu möjlighet till det. Andra byggvaruhandlare som erbjuder certifikat är Nordströmsgruppen och Sunda byggvaror, säger Markus Steén.

Nyligen valdes Plockhuggets certifikatprogram ut av innovationsfonden Sitra, som “en av de mest lovande cirkulära lösningarna i Europa“.

Oftast minst lika lönsamt

Den ständigt återkommande frågan när det gäller hyggesfritt skogsbruk är om det verkligen är lönsamt. Markus Steén förklarar att vid en slutavverkning får man en stor intäkt. Men därefter kommer utgifter för markberedning, plantering och minst en röjning.

– Långt senare kommer en förstagallring som ofta bara går plus minus noll. Det är först vid andragallring och slutavverkning ofta runt år 60-80 som intäkterna kommer i det skötselsystemet. I hyggesfritt naturnära skogsbruk är intäkterna mindre men kommer mycket oftare och de nämnda utgiftsposterna i kalhyggesbruk förekommer mycket sällan i hyggesfritt. Många som brukat sin skog hyggesfritt länge vittnar om att deras lönsamhet är minst lika bra som om de valt hyggen – vilket det också finns en hel del forskning som bekräftar.

Plockhugget ger dessutom en extra ersättning för virke från skogsbruk som följer deras regler.

– Ersättningen ska inte ses som kompensation för att det skulle vara sämre lönsamhet jämfört med kalhyggesbruk. Vi behöver egentligen inte ge någon morot ekonomiskt, men vi vill att det ska finnas ett incitament för fler att ta det här steget.

Vad är naturnära hyggesfritt skogsbruk?

Det skogsbruk som Plockhugget bedriver innebär bland annat att 10 procent av arealen, den yta som har högst naturvärden, ska avsättas och inte avverkas alls eller i undantag skötas för att förstärka naturvärden.

– Det viktigaste är att skogens många arter har goda förutsättningar att fortsätta leva i den brukade skogen. Var lite vaksam med begrepept hyggesfritt – det går att använda fel – till exempel genom att hugga bort viktiga hålträd. Men det skulle vara motsatsen till naturnära hyggesfritt skogsbruk. De naturliga processerna i skogen ska bibehållas. Vi börjar också alltid med att leta upp naturvärdesträd och sorterar bort 10 stycken per hektar. Vi är noga med att ta hand om de stora, gamla träden först. Men det måste inte vara stora träd. Senvuxna träd kan vara små, men ha tätt mellan årsringarna.

Med naturnära hyggesfritt skogsbruk tas enbart ett urval av träd ner vilket gör att skogen som ekosystem finns kvar, pengarna kommer in i ett mer jämnt flöde och kollagringen blir betydligt bättre eftersom kolet i marken bevaras. En mycket större andel av träden blir dessutom långvariga produkter. I vanligt kalhyggesbruk är det ungefär 50 procent som blir virke medan resten blir pappersmassa eller liknande. Hyggesfritt skogsbruk får ofta 80-90 procent sågbart virke.

Ibland kan större luckor i skogen vara bra

Markus berättar även att de tycker att det kan vara helt ok att röja i granbestånd för att hjälpa andra trädslag och det behöver inte vara fel att skapa en lucka i skogen för att öka ljusinsläppet för att gynna örter och ljuskrävande trädslag som tall och ge träd som björk och asp chansen.

Skulle man kunna tänka sig att det ibland till och med kan vara lämpligt med ett kalhygge om det tidigare varit ängs- eller betesmark på platsen och det hålls öppet även fortsättningsvis?
– I vår standard har vi skrivit att om det finns en skötselbeskrivning i till exempel ett naturreservat så övertrumfar den vår standard. Så om det till exempel är en restaurering av en betesmark så tycker vi att det är en helt okej åtgärd.

Hur ser framtiden ut för Plockhugget – kommer ni fortsätta expandera?

– Det är många skogsägare som visar intresse. Flaskhalsen är att byggbranschen behöver efterfråga virke från naturnära skogsbruk. Jag hoppas att byggbranschen ska förstå att om skogarna ska brukas hållbart måste byggbranschen efterfråga det. Just nu pågår flera diskussioner med stora byggbolag och fastighetsbolag. Allt fler vill göra miljö- och klimatnytta.

Hur kan man göra som privatperson om man vill gynna ett mer naturvänligt skogsbruk?

– Efterfråga certifikat från byggfirmor och tipsa om att det även går att köpa certifikat via Plockhugget.