Protester mot Tidöpartiernas planer att begränsa kornas betesrätt
Tidöpartierna, Lantbrukarnas riksorganisation (LRF) och Arla driver på för att avskaffa mjölkkornas lagstadgade rätt att komma ut och beta. Den så kallade Astrid Lindgren-lagen riskerar att rivas upp och Sveriges miljö- och djurorganisationer har gått samman för att försöka sätta stopp för planerna.
2023 tillsatte regeringen en utredning med målet att “stärka jordbrukets konkurrenskraft och värna djurskyddet”. Den presenterades som en del i Tidöavtalet och innehöll även direktiv om att mjölkkors möjlighet till bete sommartid skulle undersökas.
– Genom utredningen kan vi förstå att regeringen enbart föreslår ett ökat djurskydd på EU-nivå för att kunna skjuta ifrån sig det nationella ansvaret. Regeringen använder det som täckmantel för att ta bort beteskravet – något som vi ju länge sett som en självklar del av det svenska djurskyddet, säger Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.
Plan: Ta bort betesrätten
Dagens Nyheter har funnit ytterligare bevis för planerna. Två av varandra oberoende källor har bekräftat för tidningen att det pågår en långt framskriden diskussion om att ta bort betesrätten för mjölkkor som går fritt inomhus. Detta är även något som LRF och Arla driver, bland annat med ett kritiserat experiment där 1500 kor hålls inlåsta i 18 månader för att studera hur de påverkas.
För många tjurar i Sverige är detta instängda liv redan verklighet. Nästan hälften av alla tjurar som föds upp på svenska gårdar får aldrig komma ut på bete. De står i stall hela sina liv.
40 000 namnunderskrifter på kort tid
Planerna på att även stänga in mjölkkorna möter hård kritik. Sveriges miljö- och djurföreningar har tillsammans med bland andra flera konsumentföreningar och Sveriges Veterinärförbund lanserat kampanjsidan jagvillbeta.nu som på kort tid samlat in ungefär 40 000 namnunderskrifter i protest mot regeringens, SD:s och LRF:s planer. Organisationerna har dessutom skrivit en gemensam debattartikel i SVD där de bland annat uppmanar regeringen att stå upp för svenska mervärden och behålla och utveckla beteskravet.
Sverige ska stå upp för de mervärden svenskt jordbruk skapar, och inte anpassa sig efter andra länders lägstanivå. Jordbrukets positiva aspekter behöver stärkas, inte urholkas.
Aktion under kosläpp
Under lördagen genomförde också Greenpeace och Djurens rätt en aktion under ett kosläpp i Uppland. De höll upp banderoller, informerade besökare och samlade in namn mot försämringen för korna.
– Vi är här för att upplysa folk om att mjölkkornas rätt att komma ut och beta nu hotas nu av LRF, KD och stora mejeriföretag som Arla, som vill möjliggöra en ytterligare industrialisering av djurhållningen och tillåta att fler kor hålls instängda året runt. Av de samtal jag haft med besökare här under dagen är det tydligt att de flesta vill bevara kornas rätt att beta, och nästan ingen kände till att delar av mejeribranschen driver på för att avskaffa denna del av djurskyddslagen, säger Erika Bjureby, chef för Greenpeace i Sverige.
Utredningen “Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” ska överlämnas till regeringen i juni.
– Beteskravet borde utvecklas istället för att avvecklas, och alla kor borde ges möjlighet att beta utomhus. Mejerijättar som Arla borde inse att det skulle skada deras förtroende hos konsumenterna allvarligt om de är med och och avskaffar kornas rätt att beta på sommaren. Speciellt eftersom nästa all marknadsföring för svenska mejeriprodukter, inklusive kosläppen, bygger på bilden att mjölkkorna liv består av att gå ute och beta på gröna ängar, säger Erika Bjureby.
Astrid Lindgren-lagen hotas
I dagsläget är det krav på att svenska mjölkkor åtminstone ska få beta utomhus i 2-4 månader under sommaren. Lagen gavs som 80-årspresent till Astrid Lindgren och kallas därför ibland för Astrid Lindgren-lagen.
Inte heller Jordbruksverket tycker att det är lämpligt att ta bort beteskravet. 2019 skrev det så här:
“Som vi ser det är beteskravet en alltför viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas med lösgående djurhållning. Beteskravet medför också andra fördelar för t.ex. öppna betesmarker som inte kan uppnås om djur i lösgående system undantas från beteskraven.”
Läs mer om betesmarker
- Protester mot Tidöpartiernas planer att begränsa kornas betesrätt
- Osynliga gränser underlättar naturvårdsbete
- Värdefulla ängs- och betesmarker ska restaureras med EU-miljoner
- Naturpodden: Kan naturturism hjälpa till att bevara gamla ängs- och hagmarker?
- Betesdjur bevarar biologisk mångfald i skärgården
Källor: Dagens Nyheter, SVD, Djurens rätt och Greenpeace