Ängsskötarna Jan Wester och Mats Rosengren får Sture Centerwalls pris av Kungliga Vetenskapsakademin. De har båda, på varsitt håll, varit “helt avgörande för det allt större intresset för och kunskapen om att hävda ängsmarker genom slåtter” enligt juryn. Jan Wester berättar att han gärna vill se fler konkurrenter och en större kunskap om fördelarna med lieslåtter.
Mats ”Lie-Mats” Rosengren och Jan ”Slåttergubben” Wester får priset av Kungliga Vetenskapsakademien för ”deras arbete med att skapa ett ökat intresse för lieslåtter som bidrar till att bevara och restaurera ängsmarkers botaniska och zoologiska mångfald”.
Det kanske kan tyckas lite märkligt att en verksamhet som går ut på att sköta marker på ett ålderdomligt sätt blir allt populärare i en värld som blir allt mer automatiserad. Men det är egentligen helt naturligt eftersom det fortfarande är den effektivaste metoden.
– Det finns vissa maskiner som är oslagbara. En grävmaskin eller en motorsåg kan inte ersättas med en spade och en handsåg. Men när det gäller att slå ängar finns det ingen maskin som kan mäta sig med en lie. En slåtterbalk går bra om det är tillräckligt platt, men är det kuperat, ojämnt eller små ytor så blir det inte lika bra. Det manuella är helt överlägset, berättar Jan Wester.
Han berättar att de i slutet av sommaren slår ängarna kort “som en golfgreen” med lien och att metoden förutom att vara bäst rent tekniskt dessutom är betydligt snabbare än att jobba med exempelvis röjsåg. Genom att komma åt växterna så lågt och sedan frakta bort klippet så minskas näringen effektivt i jorden. Och ju mindre näring, desto mer gynnas ängsväxterna. Det är värt att tänka på för privatpersoner. För även om lien är bäst så är det betydligt bättre att sköta en äng med något annat redskap än att inte göra något alls.
– Kör med gräsklippare, klipp med en sax – vad som helst. Ängen är viktigare än lien och hellre äng än inget alls, som Jan Wester uttrycker det. Det är mångfalden man vill åt. Ibland hävdas det att liens skärande snitt är viktigt, men det är inte inte många som tror det längre. Det viktigaste för ängen är att få bort materialet och det görs effektivast om det efter kapningen bara återstår lågt stubb.
En annan fördel med lieslåtter före att jobba med röjsåg eller annan maskin är att det är tyst. De hör fågelsången medan de arbetar och brukar passa på att fågelskåda medan de arbetar.
Vill hellre ha fler konkurrenter än fler kollegor
Jan Wester lägger varje år ungefär 370 timmar på lieslåtter och slyröjning i sin verksamhet. Därutöver tillkommer kurser och skötsel av den egna trädgården och liknande. Sammanlagt sköter hans företag ungefär 50 hektar äng, mestadels åt länsstyrelser och kommuner, men allt fler privatpersoner anlitar också dem för att sköta ängar på sina sommarstugor och trädgårdar. Allt fler vill ha ängar.
För Jan Wester innebär det mycket jobb. Vilket inte gör honom något. Han älskar det fortfarande.
– Det är det som är så magiskt. Jag har hållit på i 20 år och blir aldrig trött på det. Under högsäsongen lever vi ett sorts lägerliv. Bor i tält, lagar mat ute och sitter vid lägerelden på kvällarna. Det är ett jäkligt härligt liv och bra lön för de som presterar.
Men även om Jan Wester verkar kunna utöka antalet kollegor rejält så skulle han helst slippa. Han vill hellre se fler konkurrenter.
– Jag behöver fler kollegor för att hinna med våra jobb, men det borde verkligen startas fler företag inom lieslåtter. En del som jobbat hos mig har startat eget efter att de lärt upp sig. Jag skulle helst slippa ta jobb som kräver att man reser runt så mycket. Jag vill hellre ha mer jobb i närområdet. Då kan man passa på att göra rondeller, vägkanter och trädgårdar. Det blir smidigt för kunderna och både smidigt och effektivt för mig.
Faktum är att en del av verksamheten är väldigt lokal i dagsläget. Jan monterar isär lien, lägger bladet i en handduk i ryggsäcken, tar med en vattenflaska, lägger orvet (liens skaft) över cykelstyret och cyklar sedan runt och gör beställda småjobb runt om i närområdet. Mer miljövänligt, enkelt och tidlöst än så kan det inte bli.