Över 3 000 hektar våtmarker skapades i Sverige 2022
Att återskapa våtmarker pekas ofta ut som en av de bästa insatserna som kan göras för klimat och biologisk mångfald i naturen. I Sverige genomfördes en hel del våtmarksarbeten under 2022.
Länsstyrelserna har sammanställt sitt arbete med att restaurera och anlägga våtmarker under 2022. De kom fram till att det sammanlagt genomfördes våtmarksåtgärder på 3 100 hektar mark. Jämfört med de senaste åren var det därmed betydligt färre insatser under 2022. 2019 skapades 5 500 hektar våtmarker, 2020 över 6 200 hektar och 2021 2 200 hektar.
71 procent av arealen har genomförts av länsstyrelserna, oftast tillsammans med lokala entreprenörer. Resterande insatser har gjorts av exempelvis kommuner, ideella organisationer, föreningar, vattenråd och privata markägare som delvis finansierats från länsstyrelserna.
– Arbetet med att återställa och ta hand om våra våtmarker är oerhört viktigt för den biologiska mångfalden och Sveriges klimatarbete. Det ger också många arbetstillfällen för lokala entreprenörer runt om i vårt land, säger Anders Flanking, landshövding i Gotlands län.
Får fortsatt finansiering
Till skillnad från avverkade skogar går det också relativt snabbt att återskapa torrlagda eller skapa nya våtmarker. Det är därmed en åtgärd som ger effekt på kort tid. I höstas meddelade nuvarande regeringen att våtmarkssatsningen får fortsatt finansiering.
– Våtmarksarbetet är långsiktigt och nu börjar vi se resultat av en mer kontinuerlig finansiering som påbörjades 2018. En långsiktig finansiering skapar intresse och ökad trygghet hos markägare, säger Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på Länsstyrelsen Kalmar län.
Bland åtgärderna som gjorts kan nämnas restaurering av utdikade våtmarker, göra om uträtade vattendrag så att de återfår sin naturligt slingrande sträckning, anlägga våtmarker eller dammar i jordbrukslandskapet och att skapa småvatten för groddjur. Även röjning, slåtter och bete av vegetation i och runt befintliga våtmarker ingår.
Fakta: Våtmarker
I Sverige har omkring 80 procent av våtmarkerna påverkats de senaste 200 åren. I delar av Mälardalen och Skåne har nästan 90 procent av den ursprungliga våtmarksytan försvunnit, enligt Naturvårdsverket.
Våtmarker beskrivs ofta som viktiga insatser både för klimatet och den biologiska mångfalden. De minskar kraftigt utsläppen av växthusgaser, gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, motverkar torka och hjälper även vid översvämningar.
Tack vare ökade satsningar har det återskapats allt fler våtmarker i Sverige. 2019 skapades 5 500 hektar våtmarker, 2020 över 6 200 hektar och 2021 2 200 hektar.
Samtidigt exploateras befintliga våtmarker. 2022 påverkades 1 100 hektar torvmarker av exploateringar.
Källor: Länsstyrelsen i Kalmar och Länsstyrelsen i Värmland