Plastskräp hotar det marina livet. Foto: Rich Carey, WWF
I en ny stor sammanfattning av forskning om hur plast påverkar det marina livet framgår att många viktiga havsområden redan passerat gränsen för när nedskräpningen kan medföra “stora ekologiska risker” och framtiden ser mörk ut för världens hav om inte kraftiga åtgärder sätts in omedelbart.
Rapporten har tagits fram av WWF och är den mest omfattande på området hittills. Sammanlagt har över 2 500 forskningsstudier sammanfattats i plastrapporten. Slutsatsen är att situationen är allvarlig idag, men att allt tyder på att det kommer bli betydligt värre framöver.
Redan idag påverkas 90 procent av alla havslevande arter som undersökts negativt av plast. Det kan till exempel röra sig om svårigheter att föröka sig eller att de fastnar och dör i plastskräp. För valar, delfiner och tumlare visar sex olika studier att i stort sett 100 procent av de undersökta individerna fått i sig plast och det finns studier som hittat plast i 90 procent av undersökta sjöfåglar. Viktiga hav för mänsklighetens försörjning, som Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis har redan överskridit gränser för när hela ekosystem kan vara i fara.
Plasten finns också i stort sett överallt. I mangroveskogar i Java har det hittats 2 700 plastföremål per 100 kvadratmeter, över 14 000 partiklar mikroplast har hittats i en liter snö på Arktis och det har hittats plastföroreningar nere i Marianergraven på 10 kilometers djup.
Det här är bara början
Men världen producerar så mycket plast att situationen kommer förvärras betydligt. Sedan 2010 har det investerats 180 miljarder dollar i nya plastfabriker och produktionen förväntas fördubblas inom de närmaste 18 åren. Eftersom plast inte bryts ned utan bara blir till mindre och mindre bitar leder den nuvarande utvecklingen i sin tur troligen till en tredubbling av plastnedskräpningen under samma period. Till år 2050 kan det ske en fyrdubbling av mängden skräp i haven och mikroplasten i haven kan 50-dubblas till år 2100. Om en stor andel av världens havslevande djur får i sig mikroplast idag, är det lätt att förstå hur illa det kommer vara om några årtionden.
– När plastföroreningarna nått haven är de nästan omöjliga att återvinna och koncentrationen fortsätter att öka i decennier. Om regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans nu kan plastkrisen fortfarande begränsas. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Hur påverkas vi?
Även om rapporten gått igenom 2 500 studier så är det fortfarande mycket som är okänt kring hur plasten påverkar haven, det marina livet och alla människor som äter det som fiskas upp ur haven.
– Forskningen fungerar som en ficklampa som kastar ljusstrålar i havens mörker. Bara en bråkdel av plastens effekter har undersökts men de är oroande och en varningssignal, säger Melanie Bergmann, marinbiolog vid Alfred Wegenerinstitutet.
Förutom att plasten slår hårt mot haven så innebär produktionen också stora utsläpp. Enbart under 2019 orsakade produktionen och förbränningen av plast mer än 850 miljoner ton växthusgaser. Om produktionen av plast ökar som planerat enligt industrin till 2030, så kommer växthusgasutsläppen att nå 1,34 gigaton per år. Det är lika mycket som 295 nya 500-megawatt kolkraftverk.
WWF vill se ett internationellt rättsligt bindande plastavtal om allt från produktion, återvinning och nedskräpning. Ett upprop för ett sådant avtal har undertecknats av fler än 2 miljoner människor. 100 globala företag, 700 organisationer och 156 länder är positiva till att förhandlingar kommer igång.
Källa: WWF
