Palmolje­plantager slår även hårt mot vattendrag

Palmolja är världens mest använda vegetabiliska olja och den finns i allt från godis och nudlar till läppstift och hårprodukter. Natursidan har skrivit mycket om palmolja genom åren. Exempelvis om hur även certifierad palmolja bidrar till kraftig skövling av regnskog, 8 av 10 palmoljeplantager i Indonesien bryter mot regler och att palmolja och importerat nötkött är de största utsläppsbovarna för svensk konsumtion.

Nu har forskare vid University of Massachusetts i Amherst (UMass) även kunnat visa att systemet med att kalhugga skog för att sedan plantera ett enda trädslag får stora konsekvenser för vattendragen i området och dricksvattensförsörjningen för många urfolk.

En fjärdedel av området är nu plantager

Studien gjordes i området runt floden Kais i Västpapua, den västra halvan av Nya Guineas ö. Området är på över 1 000 kvadratkilometer och ungefär en fjärdedel av avrinningsområdet har förvandlats till oljepalmsplantager.

– Kaisflodens avrinningsområde är, liksom många av de platser där oljepalmsplantagerna ligger, mycket avlägset och inte särskilt väl studerat, säger forskaren Timothy Randhir vid UMass.

Ökad avrinning och försämrad vattenhälsa

Genom att mata in en mängd data i en modell kunde de få fram hur området var innan plantagerna, hur det är nu och hur det kommer vara år 2024-2034 om kalhyggena med efterföljande plantager fortsätter att breda ut sig. Timothy Randhir och doktoranden Briantama Asmara upptäckte att övergången från tropisk regnskog till dagens landskap med oljepalmsplantager har ökat nederbörden, avrinningen och markfuktigheten. De kunde också se att vattenkvaliteten försämrats dramatiskt sedan plantagerna anlades: sedimentationen har ökat med 16,9 procent, kvävet med 78,1 procent och fosforn med 144 procent.

I området bor också ursprungsbefolkningen papuanerna som får ta smällen för de försämrade vattendragen.
– De ursprungsbefolkningar nedströms som är beroende av floderna och bäckarna i avrinningsområdet är mycket sårbara. De står för alla miljö- och folkhälsokostnader, medan de internationella palmoljeföretagen skördar frukterna, säger Randhir.

Forskarna föreslår begränsad användning av bekämpningsmedel, kontinuerlig övervakning av vattenkvaliteten, buffertzoner med träd mot vattendrag och att informationen om vattenkvaliteten till lokalbefolkningen ökar.

Även i Sverige ger skogsbruket problem för vattendrag

Även i Sverige får ett liknande system med kalhyggen med efterföljande plantager av granar problem för vattendragen. Det har visat sig ge brunare sjöar med färre fiskar och det har i sin tur lett till en oroväckande utveckling för sjöfåglar. Apropå vikten av kantzoner, som behöver vara minst 30 meter för att ge tillräckligt skydd, så lämnar det svenska skogsbruket i snitt bara 4 meter träd intill vattendrag. I var tredje avverkning vid vattendrag lämnas ingen skyddande kantzon alls.

Källor: University of Massachusetts Amherst och Science of The Total Environment