165 markägare fick frågan om hur de såg på en nationalpark i Bästeträsk. Enbart fem var negativa. Ett resultat som förvånar projektledarna bakom kartläggningen, enligt Helagotland.se.
Intervjuerna med markägarna är en del av kartläggningen av “vilka möjligheter och utmaningar markägare, föreningar och organisationer ser med en eventuell nationalpark i Bästeträsk med omgivningar”. Efter intervjuer med 165 markägare kunde projektledarna konstatera att enbart fem var uttalat negativa, att elva var neutrala och att 145 stycken var positiva.
LÄS ÄVEN: • Hotade fladdermusarter upptäckta vid Bästeträsk
– En del är inte negativa till en nationalpark, utan är emot förändring. De vill inte ändra på något, säger Karolina Johansson, som genomfört förstudien tillsammans med Karolina Johansson, till Helagotland.se.
En nationalpark är dock fortfarande långt borta. Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Region Gotland samt Havs- och vattenmyndigheten ska först komma överens om att arbetet bör fortsätta. En fördjupad analys ska genomföras under vintern och våren och därefter kan det ske en “gemensam avsiktsförklaring om att bilda en nationalpark”.
LÄS ÄVEN: • Besked idag: Ojnareskogen kan skyddas som Natura 2000-område
– Nu är det viktigt att första delen av förstudien slutförs och rapporten publiceras så att alla de som bidragit får tillgång till den färdiga rapporten. Vi ser fram emot att få ta del av Region Gotlands fullständiga synpunkter så att rapporten kan publiceras med alla fyra organisationerna som avsändare, säger Jenny Lundahl i ett pressmeddelande.
Politikerna på Region Gotland menar dock att konsekvenserna av en nationalpark måste utredas mer.
– Vad skulle det innebära för norra Gotland i relation till vad som faktiskt är alternativet: att ha en fortsatt industri eller fortsatt kalkbrytning? säger Meit Fohlin (S), ordförande för regionstyrelsen, till SVT Öst.
Källor: Länsstyrelsen Gotland och Helagotland.se