Vanlig fästing.
En ny studie på blodgivare visar att antalet infektioner av TBE, som inte upptäcks av vården, är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det förvånade forskarna vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala som genomförde studien.
– Detta är långt mycket mer än man kunnat ana utifrån antalet rapporterade fall, säger Bo Albinsson, doktorand vid Uppsala universitet och en av studiens förstaförfattare.
1-7 procent har haft TBE
I studien undersöktes blodprover från 2 700 anonyma blodgivare från nio regioner i Sverige. Det visade sig att andelen blodgivare som tidigare haft en TBE-virusinfektion varierade från 1 procent till 7 procent i de olika regionerna. Forskarna kom fram till att det motsvarar över 160 000 personer i Sverige i åldersgruppen 15-65 år, vilket är betydligt mer än vad tidigare uppskattningar kommit fram till. Andelen som vaccinerat sig var ungefär tio gånger så många; 1,6 miljoner.
– Det är anmärkningsvärt att antalet konstaterade TBE-fall ökar trots en relativt god vaccinationstäckning. Det behövs därför vidare forskning kring detta, till exempel genom en noggrann kartläggning av virusets utbredning i olika fästingpopulationer. Våra resultat ger en viktig bakgrund till framtida vaccinationsstrategier och vi anser det mycket värdefullt att överväga inrättandet av ett nationellt vaccinationsregister för TBE, säger Tove Hoffman, forskare vid Uppsala universitet och studiens andra förstaförfattare.
Allt vanligare med TBE, men ovanligt med allvarlig följd
TBE ökar i stora delar av Europa och 2023 hade det anmälts 597 fall av sjukdomen i Sverige. Så många har aldrig tidigare registrerats under ett år. Men det finns även ett mörkertal eftersom personer som bara fått lindriga symtom eller inga symtom alls inte upptäcks av vården och hamnar därför inte i statistiken.
De flesta som smittas av TBE blir inte alls sjuka, men det kan ge influensaliknande symptom som brukar gå över efter 4-7 dagar, skriver Folkhälsomyndigheten. 20-30 procent av de drabbade får därefter en till TBE-fas. De kan då få symtom på hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, illamående, förvirring och andra neurologiska problem. En tredjedel av de som drabbas av detta kan få långdragna eller bestående besvär med bland annat uttalad trötthet och minnesstörningar. En tredjedel av de som smittas vet inte ens om att de blivit fästingbitna.
Källor: Uppsala universitet och Eurosurveillance
