Otillräckligt förslag till internationellt avtal för biologisk mångfald
På söndag samlas världens FN-länder för drygt två veckors förhandlingar. Målet är att ta fram ett ramverk för biologisk mångfald. I en ny rapport från WWF avslöjas att det utkast som tagits fram är långt ifrån tillräckligt.
FN-förhandlingarna är de sista innan det globala ramverket för biologisk mångfald tas upp i Kumming, Kina under COP15-toppmötet. Men WWF:s rapport avslöjar att förslaget som ligger på bordet på många punkter har lägre ambitioner än de löften som länderna redan avgett under konventionen för biologisk mångfald. Skulle världens regeringar välja att komma överens om det förslag som ligger nu så skulle det innebära stora förluster för naturen, menar WWF.
Förslaget (längst till vänster i tabellen) är som synes inte lika ambitiöst som andra överenskommelser mellan världens länder. Bild: WWF:s rapport
– Det här räcker inte. Utkastet måste stärkas om det ska matcha ledarnas löften om att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Det finns ju redan på pränt i ett antal åtaganden, som Kunming-deklarationen, Leaders’ Pledge for Nature och G20-ledarnas kommuniké, säger Lovisa Hagberg, chef governance och policy på WWF.
I rapporten ”Bridging the Gap: Translating political commitments into an ambitious Global Biodiversity Framework” tar WWF upp nio områden som måste stärkas i det nuvarande förslaget för att vi ska kunna vända förlusten av biologisk mångfald och utrotningen av arter.
En av punkterna som WWF tar upp handlar om konsumtion och att det måste sättas upp mål för att halvera vårt fotavtryck från produktion och konsumtion till 2030. De största hoten mot världens arter idag är förlust av livsmiljöer på grund av att människans konsumtion överutnyttjar ekosystemen. Om hela världen skulle konsumera som svenskar skulle det behövas över fyra jordklot.
Fyra andra punkter där avtalsutkastet måste stärkas, enligt WWF:
• Det nuvarande utkastet kräver att “ökningen av utrotningen av arter stoppas eller vänds, och utrotningsrisken minskas med minst 10 procent”. Istället bör länder driva på för att förhindra utrotning av hotade arter från 2022 och för att naturen ska vara på väg mot återhämtning år 2030.
• En mekanism för översyn och justering av genomförandet saknas för att säkerställa att regeringar regelbundet kontrollerar att arbetet går framåt och att fler åtgärder för att nå målen sätts in när det behövs.
• Åtaganden att stoppa eller omfördela ALLA subventioner som är skadliga för naturen saknas.
• Mål saknas för att ramverket genomförs på ett sätt som säkerställer mänskliga rättigheter, inklusive urfolks rättigheter.
Källa: WWF
