Blåstång på Östersjöns botten. Foto: Östersjöcentrum vid Stockholms universitet
Vattenväxter som blåstång lagrar stora mängder växthusgaser från atmosfären. Nya studier från Östersjön visar dock att de även släpper ut en del metan, vilket till viss del motverkar algernas upptag av koldioxid.
Christoph Humborg, vetenskaplig ledare för Stockholms universitets Östersjöcentrum och medförfattare till den nya studien, som publicerats i Nature Communications, berättar att han tycker att det var “lite förvånande” att blåstången avgav metan, eftersom blåstång växer på hårt substrat. Normalt sett bildas metan i mjuka sediment.
– Men vi fann att det finns fickor av sediment mellan algerna och där hittade vi de metanbildande mikroorganismerna – arkéer. Arkéerna hittades också på flytande fintrådiga alger och ansamlingar av organiskt material som finns i anslutning till blåstången, förklarar han.
Blåstångskogar lagrar dock så mycket koldioxid från atmosfären att de fortfarande står för en kraftig nettolagring. Under ett år tog blåstången upp 0,52 ton CO2 per hektar. I områden med blandad vegetation togs det upp 0,71 ton CO2 per hektar och år. När metanutsläppen räknats bort lagrar undervattensskogarna fortfarande 0,38 respektive 0,46 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år, så de står fortfarande för en betydande kollagring.
– Att ta hand om och återställa livsmiljöer med makroalger kan fortfarande vara viktigt ur ett klimatperspektiv. Vår studie visar att dessa miljöer är nettokoldioxidsänkor, bara inte så stora som ibland har föreslagits, förtydligar Christoph Humborg.
Forskarna bakom studien misstänker också att makroalgerna i Östersjön producerar mer metan än i många andra områden på grund av att vårt hav är så övergött.
– Våra mätningar gjordes på plats, i ett Östersjön som är påverkat av övergödning. Ett mindre övergött ekosystem med mindre ackumulering av organiskt material och mindre mängd fintrådiga alger skulle sannolikt producera mindre metan. Om så är fallet kan åtgärder för att minska övergödningen avsevärt förbättra dessa miljöers möjlighet att binda kol och därmed bidra till att mildra klimatförändringarna, säger Christoph Humborg.
Källor: Stockholms universitet och Nature
