Oroväckande utveckling för sjöfåglar
Det går bra för fåglar som kan anpassa sig och sämre för specialisterna. Flera fåglar som lever vid sjöar har också börjat visa en negativ trend och det finns en koppling till allt brunare sjöar.
Fiskgjuse.
Rapporten Sveriges fåglar har publicerats årligen sedan 2018 och tack vare sammanställningarna och insatser från över 700 inventerare runt om i landet är kunskapen relativt stor om landets fåglar.
– Vi vågar påstå att vi idag har en bra bild av hur det går för Sveriges fåglar, såväl i landet som helhet som i olika landskapstyper, skriver Birdlife Sverige.
Sammanfattningsvis kan man säga att det går relativt bra för fåglar som är generalister – det vill säga sådana arter som är bra på att anpassa sig till förändringar, kan leva i olika miljöer och äter olika föda. Sämre går det för specialister, som till exempel mesarna entita och talltita som har relativt höga krav på skogar och boträd.
– En annan trend som kan anas är att det går bättre för arter som trivs i ett varmare klimat än för dem som gillar lite svalare förhållanden. Steglitsen gynnas av värme och ökar kraftigt. Lövsångaren, som genom årtusenden anpassats till ett svalare sommarklimat, går däremot tillbaka. Det gäller särskilt i södra Sverige, skriver Birdlife Sverige.
Fokus på sjöar och fiskgjuse
I årets rapport har det lagts särskilt fokus på fåglar i sjöar och vattendrag. Fiskgjusen är en av arterna som fått en fördjupad analys i år med bland annat rapporter från många olika områden, sträckräkning vid Falsterbo. Även om det finns områden där det går fortsatt bra för den skickliga fiskaren så är trenden något oroväckande. Det har konstaterats i flera områden att den är känslig för störningar från friluftslivet och på andra håll har även konkurrens från havsörnen blivit en faktor. Vissa havsörnar tycks specialisera sig på att ta byten från fiskgjusar och har även visat sig ta över deras bon.
Det finns även en annan faktor: många av Sveriges insjöar blir allt brunare. Det blir med andra ord allt svårare för fiskgjusen att se sina byten och därmed att lyckas med jakten. Brunifieringen beror enligt studier från Lunds universitet på granodlingar och kalhyggen.
– Resultaten visar att en förändring i landskapet mot mer granskog är den främsta orsaken till att vattnet blivit brunare, ett resultat som stödjer tidigare studier, skrev Lunds universitet 2019.
Smålom.
Även lommar visar oroväckande utveckling
Brunifieringen drabbar även Sveriges lommar; smålom och storlom. Två arter som Birdlife Sverige anser att vi har ett ansvar för:
– Sverige kan sägas ha ett europeiskt ansvar för både storlommen och smålommen. I de nordiska länderna häckar ungefär 98 procent av det europeiska beståndet av storlom (utanför Ryssland) och ungefär 65 procent av smålommarna.
I 30 års tid har Naturskyddsföreningen och Birdlife Sverige följt hur det går för de båda arterna och kunnat konstatera en lång nedåtgående trend i häckningsframgången hos landets
smålommar och på senare år även allt färre ungar för landets storlommar. Birdlife Sverige tror att de brunare sjöarna gör det svårare för lommarna att hitta föda åt ungarna.
Sveriges fåglar 2023 baseras på data om 257 fågelarter och underarter, bland annat via 716 jämt fördelade standardrutter som erfarna fågelskådare inventerar årligen.
Läs även
• Kraftig ökning av globalt hotade fågelarter
• Fåglar anpassar sig oväntat långsamt till klimatförändringar
• Nära hälften av Finlands fågelarter nu hotade
Källa: Birdlife Sverige och Sveriges fåglar 2023
