Oro inför utredning om artskydd och fridlysta arter

Inför valet 2022 svarade Liberalerna och Kristdemokraterna i WWF:s valenkät att man kommer “agera för att genomföra huvuddelen av förslagen i artskyddsutredningen som stärker skyddet för hotade djur, växter och svampar”. Men nu har regeringen tillsatt en utredning för att föreslå ändringar i artskyddet eftersom de “i vissa fall medför orimliga konsekvenser för bland annat skogsbruket”. I juni skrev Klimat- och näringslivsdepartementet att fridlysta arter inte ska “avsevärt försvåra för jord- och skogsbruk”.

Miljöminister Romina Pourmokhtari (L), kommenterar utredningen så här:
– Artskyddet behöver bli mer ändamålsenligt, så att enskildas rådighet över sin egendom skyddas på ett bättre sätt och att de blir skäligt kompenserade. Nu tar vi itu med dagens orättvisa system och jag ser fram emot att Sveriges skogsägare känner sig trygga framöver samtidigt som vi värnar de arter som behöver skydd.

Risk för utökade undantag och försvagningar

Men utredningen väcker farhågor hos naturföreningar. WWF är förvisso positiva till att markägarnas rätt till ersättning stärks och tycker också att det kan behövas en genomgång av vilka arter som har ett särskilt skydd, men ser samtidigt en risk i att fridlysningen kommer att försvagas.

Det finns skrivningar om utökade undantagsmöjligheter och högre tröskel för när en verksamhet ska ta hänsyn till en nationellt fridlyst art. WWF anser att det bör gälla “hotade arter, där skydd följer av internationella avtal eller arter som är särskilt utsatta för hög risk för plockning, uppgrävning, dödande eller infångande”. De tycker också att fler arter i de högsta hotkategorierna behöver läggas till listan över nationellt fridlysta arter.

– Vi tycker att det är otydligt i utredningens uppdrag vad man menar med att den nationella fridlysningen ska begränsas till. Liksom vad som är proportionerligt jämfört med andra intressen, exempelvis skogsbruk eller och energiproduktion. Vi anser att andra allmänna och enskilda intressen generellt inte ska stå över hotade arters skyddsbehov, säger Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy på WWF och fortsätter:
– En nationell fridlysning blir tandlös om den inte kan innebära en begränsning, eller anpassning av pågående markanvändning som orsakar förlust av värdefulla livsmiljöer, som exempelvis skogsbruk. WWF uppmanar utredarna att även fortsatt ha kvar möjlighet till hänsyn i jord- och skogsbruket för nationellt fridlysta arter som kräver det.

LRF: “fridlysta arter blir kontraproduktivts för biologisk mångfald”

Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna, är av en annan åsikt. Han menar att det inte går att ha ett “fungerande och rättssäkert skogsbruk i Sverige” om inte “fågelförbuden” ses över. Han påstår till och med att systemet med fridlysta arter drabbar den biologiska mångfalden:

– Artskyddsbestämmelserna och förbuden som följer ställer inte bara äganderätten på sin spets utan de får minst lika stora konsekvenser för hela samhället. Ett system där fridlysta arter blir en ekonomisk och administrativ börda för skogsägaren är direkt kontraproduktivt för den biologiska mångfalden.

Utredningen ska vara klar redan 31 december 2024.

Källor: Regeringen, WWF och LRF