Oro för att EU kommer urvattna vad som anses “grönt”

Den 21 april ska EU publicera en första del om den så kallade taxonomin som avgör vilka verksamheter som klassas som grönt och hållbart. Det pågår en hård kamp mellan länder och lobbyister som vill att just deras näringar ska få en grön stämpel.

Förtjänar fossilgas, all bioenergi och skogsindustrin en stämpel som “hållbar”? Det är, något förenklat, vad EU-kommissionen ska försöka publicera ett beslut om den 21 april.

Nu varnar Nathan Fabian, som är ordförande för EUs rådgivare i frågan, för att förslaget riskerar att bli urvattnat och tappa kravet på att det ska baseras på vetenskap.

– Att avvika från miljövänliga parametrar inom taxonomin genom att sträcka den nuvarande taxonomiramen bortom vetenskaplig grund innebär betydande risker för dess avsedda ändamål och för projektets övergripande trovärdighet, skrev Nathan Fabian i ett öppet brev som återges av Reuters.

Han menar att i de senaste utkasten så har experternas utlåtande i mångt och mycket ignorerats och att förslagen inte längre vilar på vetenskaplig grund. Nio av EUs rådgivare har hotat med att hoppa av när de läste EU-kommissionens senaste förslag.

Skydda skogen: Kommer bli verktyg för greenwash
Lina Burnelius, projektledare och internationell koordinator för Skydda Skogen, tycker att kriterierna för bioenergi i taxonomin var otillräckliga redan i novemberutkastet, men ser nu ut att ha förvärrats ytterligare.

– Om den nu läckta texten inte ändras radikalt kommer taxonomin inte utgöra den “anti-greenwash standard” den utropat sig för att vara. Istället kommer den bli raka motsatsen: ett verktyg för greenwashing, säger hon.

Ska grundas på vetenskap
Tanken med EU:s taxonomi är att den ska vara i linje med vad vetenskapliga bevis säger om en verksamhets miljöpåverkan. Så är inte fallet nu, menar Lina Burnelius.

– Det är inte förvånande att flera experter hotar att hoppa av: denna version är forskningsförnekande och en kapitulering för de aggressiva skogsbruks- och bioenergilobbyisterna.

Som exempel nämner hon att “hållbart skogsbruk” i taxonomi definieras via nationell lagstiftning i respektive medlemsland. Det skulle innebära att nästan allt rådande skogsbruk skulle klassas som hållbar.

– Detta står i motsats till rådande vetenskap: det finns starka vetenskapliga bevis för att nuvarande skogsbruksmetoder utarmat den biologiska mångfalden avsevärt, och snabbt minskar Europas kolsänka.

Vad kan det få för konsekvenser om all bioenergi klassas som hållbar?
– Idén med taxonomin är att det ska bli enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Om bioenergi, inklusive skoglig bioenergi. kommer att fortsätta att klassas som hållbart kommer investeringarna i denna industri ligga kvar eller värsta fall öka. Detta skulle få katastrofala konsekvenser och omöjliggöra att vi når klimatmålen och målen för bevarande av biologisk mångfald, säger Lina Burnelius.

Problemen med skogsbruket
Hon förklarar att dagens skogsbruksmetoder flyttar enorma mängder kol från skogen till atmosfären och att det sker i tre steg.

– Skogsbolag expanderar dagligen in i de sista gamla naturskogarna, då går dessa enorma kolförråd förlorade. Sedan väljer de i regel den mest klimatskadliga metoden kalhyggesbruk, även kallad trakthyggesbruk, och slutligen förbränns det mesta av det vi tar ut från skogen i form av bioenergi, vedpellets, biodrivmedel, engångsartiklar och förpackningar. Dagens skogsbruk undergräver systematiskt nuvarande och framtida generationers rätt till friska skogliga ekosystem och vad de skulle ge; fler arbetstillfällen, god hälsa, ökat välbefinnande, rent grundvatten, frisk luft, lokalproducerad mat, rekreationsskogar, verkligen cirkulära produktions- och konsumtionsmönster, tryggad mångfald av liv på land, skydd av kolförråd, och klimaträttvisa.

Sveriges trixande med siffror
Lina Burnelius kommer sedan in på ett ämne som Dagens Nyheter nyligen avslöjade: Att Sverige bara redovisar ungefär en tredjedel av sina verkliga utsläpp. Ett avslöjande som Greta Thunberg kommenterade med orden “Hur ska vi kunna lösa – eller ens diskutera – en kris som vi till två tredjedelar ignorerar…?”

– En kan kompromissa inom maktens korridorer, en kan trixa med siffror och till och med klassa nästan allt för ”grönt” eller “hållbart” idag – men verkligheten är en annan för alla som måste leva med konsekvenserna av politiska beslut av den här storleksordningen: efterföljande stigande temperaturer, redan utsläppta växthusgaser och förlust av arter går inte att kompromissa bort i efterhand, avslutar Lina Burnelius.