Ökad försurning av vattendrag när miljöbudgeten kapas
Flera länsstyrelser meddelar att det kommer bli betydligt färre sjöar som kalkas på grund av den sänkta miljöbudgeten. Det kommer resultera i att försurningen ökar och att många känsliga arter får det svårt.
Ett försurat kärr i Nederländerna.
Länsstyrelsen i Halland har meddelat att nästan 16 sjöar inte kommer kunna kalkas 2024 på grund av neddragningarna i miljöbudgeten och ökade kalkpriser. När det inte kan spridas kalk i sjöarna ökar försurningen och risken finns att känsliga arter minskar och i värsta fall försvinner helt från dessa vatten.
Försämring för fritidsfiske och utrotningshotade arter
Bland de känsliga arterna hör exempelvis lax, öring och mört. Därmed påverkas också fritidsfisket negativt. De utrotningshotade arterna flodkräfta och flodpärlmussla riskerar att få ännu sämre chanser att överleva. Även bottenlevande djur som dagsländor och snäckor, samt fåglar, uttrar och andra djur som söker föda i sjöar och vattendrag påverkas negativt om deras bytesdjur försvinner, skriver länsstyrelsen i Halland.
Även Västra Götaland drabbas av de minskade anslagen:
– Kalkningen är en av de viktigaste miljöåtgärderna för länets sjöar och vattendrag och för fungerande ekosystem i försurade områden. Den är en grundläggande förutsättning för hur andra insatser vi gör för vattenmiljön lyckas, sa Malin Frisell, kalkningssamordnare på Länsstyrelsen Västra Götaland, tidigare i år.
I Jönköpings kommun tvingades kalkningarna minska med 20 procent och det innebar att nästan 90 sjöar och 13 mil vattendrag kommer försuras ytterligare.
Nedskärningar och prishöjningar
Sedan 1970-talet har svenska staten finansierat kalkning av sjöar och vattendrag eftersom det är en effektiv åtgärd för att motverka försurning, som i sin tur orsakas av skogsavverkning och utsläpp av försurande ämnen. 2023 var anslaget 172 miljoner kronor, vilket var i nivå med tidigare år, men eftersom priset på kalk ökade minskade kalkningen med en femtedel, från 14 300 ton till 11 600 ton.
2024 minskade anslaget till 160 miljoner kronor. I juni 2024 meddelade Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) att det skjuts till 10 miljoner till landets länsstyrelser för kalkning.
– Vi bedömer att bidraget utgör en nödvändig förstärkning till kalkverksamheten och innebär att nedskärningarna i kalkvolymer blir mindre dramatisk, säger Mårten Gustafsson, utredare på HaV.
Men även efter detta tillskott rapporterar länsstyrelser om problem. I Värmland är andelen försurade sjöar fortfarande hög.
– I år planeras 14 825 ton kalk att spridas i Värmland, jämfört med 2022 är det en minskning med 6 098 ton. Totalt påverkas 156 sjöar och vattendrag i olika grad av den minskade kalkningen, skriver länsstyrelsen i Värmland.
Kantzon av träd vid vattendrag i Finland.
Ökad hänsyn i skogsbruket kan hjälpa
En metod att minska försurningen i närheten av skogar, förutom kalkningen, är att öka kantzonerna mot vattendrag i skogsbruket. Det vill säga att det sparas en större ridå av träd mot bäckar, sjöar och andra vatten när det kalhuggs. Då minskas slamtransport och erosion av partiklar, metaller och näringsämnen till vattendragen och försurningen motverkas.
Studier har dessutom visat att det ger stora fördelar både för biologisk mångfald och kollagring att lämna kvar skog intill vattendrag. Det har varit känt länge. I en artikel från 2015 visade forskare från SLU att kantzoner behöver vara minst 30 meter för att bevara fåglar, landsnäckor och mossor. Det finns även studier från Finland där det framgår att inte ens 30 meter räcker för att skydda mikroklimat vid små vattendrag.
I Sverige lämnar dock var tredje avverkning vid vattendrag ingen skyddande kantzon alls och en studie från 2020 visade att det i Sverige bara lämnas i snitt 4 meter. I Finland och Kanada lämnas fyra gånger så stor hänsyn.
Källor: länsstyrelsen i Halland, länsstyrelsen Västra Götaland, Havs- och Vattenmyndigheten och SVT Jönköping
