FN:s toppmöte om biologisk mångfald COP15, 2022. Foto: COP15-Sec-Gen-Media, CC BY 2.0
Världens länder kunde till slut enas om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald på toppmötet COP15. Det blev ett slags “Parisavtal för naturen”, men det kritiseras för att innehålla “tomma siffror” och enbart “skydd på pappret”.
Klockan tre på natten lokal tid, efter många timmars förhandlingar förklarade mötets ordförande, Kinas miljöminister Huang Runqiu, att länderna var överens.
Bland huvudpunkterna i avtalet kan nämnas:
• 30 procent av naturen på land och till havs ska skyddas senast 2030.
• Områden med särskild ekologisk betydelse ska prioriteras.
• De rika länderna ska öka sina bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året till 2025 och 30 miljarder dollar till år 2030.
• Skarpa formuleringar om att respektera urbefolkningarnas rättigheter, ledarskap och kunskap när länderna ska ta fram sina nationella planer för att bevara den biologiska mångfalden.
• Formuleringar om att återställa skadad natur.
• Mål att fasa ut subventioner som skadar arters livsmiljöer.
Men avtalet klubbades igenom väldigt snabbt och både Kamerun och Uganda ska ha protesterat mot hur proceduren gått till, men konventionens juridiske rådgivare menade att allt hade gått rätt till, rapporterar DN.
WWF varnar för att målen kan undergrävas om man på nationell nivå “inte tar hänsyn till svaga formuleringar på kritiska områden som skydd av intakta ekosystem och bekämpning av ohållbar produktion och konsumtion”.
– Avtalet är en viktig milstolpe för bevarandet av vår naturliga värld, och den biologiska mångfalden har aldrig stått så högt på den politiska och ekonomiska dagordningen, men det kan undermineras av långsamt genomförande och om inte de utlovade resurserna mobiliseras. Det saknar också en obligatorisk mekanism som håller regeringarna ansvariga för att öka åtgärderna om målen inte uppnås. Vi måste nu se ett omedelbart genomförande av detta avtal, inga ursäkter, inga förseningar – naturen och alla vi som är beroende av den för vår försörjning, ekonomi och vårt välbefinnande har väntat länge nog, det är dags för naturen att blomstra igen. Regeringarna har valt rätt sida av historien i Montreal, men historien kommer att döma oss alla om vi inte håller det löfte som gavs i dag, säger Marco Lambertini, generalsekreterare, WWF International.
An Lambrechts, chef för Greenpeaces delegation vid COP15, kommenterar avtalet så här:
– Sammantaget misslyckades COP15 med att leverera de ambitioner, verktyg eller finansiering som krävs för att stoppa massutrotningen. Målet 30×30, att skydda minst 30 procent av land- och havsområdena senast 2030, finns med. Men det är nedbantat, utan viktiga förbehåll som utesluter skadlig verksamhet från skyddade områden. Som det är nu är det bara en tom siffra, med skydd på pappret men ingen annanstans.
Greenpeace kritiserar också att finansieringen är otillräcklig, samt att samtalen har påverkats av företagsidéer “från början till slut”.
– Detta är falska lösningar som kan visa sig vara kostsamma misstag. De skandaler och den greenwashing som man ser i dag när det gäller koldioxidkompensation är vad som står på menyn för den biologiska mångfalden i morgon, avslutar An Lambrechts.
Naturskyddsföreningen påpekar i ett pressmeddelande att det är “svaga skrivningar som rör den omställning som krävs för att vända utvecklingen”. Föreningens generalsekreterare anser att det hade behövts tydligare överenskommelser när det gäller exempelvis att minska matsvinnet, stoppa överfisket och hantera gruvdrift på ett hållbart sätt.
Det som nu väntar är att Sverige ska implementera avtalet på nationell nivå. Hittills har dock inte Sverige ens levt upp till de tidigare FN-målen för biologisk mångfald till fullo och med det nya avtalet under COP15 sattes målen högre än de tidigare.
– Våra politiker har nu en ny chans att vända den negativa utvecklingen. Men flera av de miljöpolitiska beslut som regeringen har fattat under hösten är direkt skadliga för den biologiska mångfalden. Till exempel ska miljöbudgeten mer än halveras under mandatperioden, regeringen vill pausa miljöanpassningar av vattenkraften och medlen för värdefull natur har redan minskat mycket kraftigt sedan valet. Nu måste regeringen ta ansvar för att genomföra det här nya avtalet, och då krävs också en mer ansvarsfull finansiering som gör att åtgärderna får bäring, säger Karin Lexén.
Artikeln uppdateras.
Källor: DN, WWF, Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Sveriges radio
