Nybro kommun, strax väster om Kalmar, har i många år jobbat med naturvårdsåtgärder både i stadskärnan, längs vägar, i naturreservat och på en lokal golfbana. De kan visa upp en imponerande samling arter som gynnas av insatserna. Nu har de utsetts till Årets pollinatör 2021 av föreningen Pollinera Sverige.
Nybro kommun har tagit ett helhetsgrepp och skapat samverkan mellan olika instanser och områden – allt från vägkanter och parkmark till jordbruksmark, golfbanor och så kallade skräpmarker. Här har man kartlagt kommunens unika artrikedom och tagit fram långsiktiga planer för skötseln.
Ett lokalt initiativ som kan sporra andra till att arbeta målinriktat med att gynna pollinatörer och öka den biologiska mångfalden – ett föredöme att inspireras av!
Nybro kommuns insatserna syns redan vid järnvägsstationen. Här breder rabatter fyllda med sand ut sig. Det är ingen vanlig syn i Sveriges kommuner, men sanden skapar bra förutsättningar för växter som gillar värme och har svårt att klara sig i hård konkurrens. November är inte rabatternas högtidsstund på året precis, men ett fåtal blommor håller fortfarande ut, trots nattens frost.
Planteringarna med pluggplantor gjordes för några år sedan och Leif Karlsson på Nybros parkenhet var, precis som delar av befolkningen, i början tveksam till förändringen.
– Någon kallade det “Sveriges största kattlåda”. Jag var också skeptisk i början. Jag trodde inte det skulle bli bra. Det var väldigt små plantor i början och det såg väldigt ynkligt ut. Men jag har ändrat mig. Jag har sett nu på två år hur mycket som hänt.
Han berättar också att det är enkel att sköta. De slår av vegetationen en gång om året och räfsar ihop det. Det är allt. Förutom att det nu blommar rikt under hela sommarhalvåret är dessutom den sandiga ytan ett effektivt skydd mot översvämningar.
Sanden är grunden
Sanden går som en röd tråd, eller snarare en långsträckt ås, genom Nybro kommun. Nybroåsen gör att det finns gott om torra, sandiga miljöer som blir väldigt varma på sommaren och det är en ovanlig naturtyp i Sverige. Det är en bra grogrund för många av de växter som klarar sig i näringsfattiga miljöer. Det är också perfekta platser för många vildbin och andra värmeälskande insekter. Men de behöver öppna sandblottor och markerna får inte växa igen, så viss skötsel krävs.
Att arbeta för pollinatörer är inget nytt i Nybro. De har jobbat aktivt med naturvårdsfrågor sedan 1990-talet och mycket av arbetet har möjliggjorts av pengar från Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Det har gjorts inventeringar av naturvärdena i kommunen och därefter har det gjorts åtskilliga insatser för att gynna de arter som hittats.
– Vi tittade på torra marker där vi med ändrad skötsel väldigt enkelt kunde få till fina marker. Vi har också tagit fram flera strategiska dokument som översiktsplaner och detaljplaner. Det viktigaste vi gjort är dock att ta fram en skötselplan för hur vi ska sköta våra naturmarker, det vill säga det som inte är park, gata eller annan bebyggelse. Det är stora ytor, även inne i staden, berättar Olof Persson, skog- och markförvaltare på Nybro kommun.
Kan du ge några exempel på vilka insatser som gjorts?
– Vi har till exempel ändrat slåttern, minskat gräsklippningen, tagit bort sly för att öppna upp områden. Vi har också jobbat med att plocka fram sand i exempelvis industriområden. Då kan andra växter etablera sig och man får boplatserna till insekter på köpet.
Olof Persson och hans kollega Per Ahlberg berättar om insatserna under en färd genom Nybro. Intill vägarna ses vallar med blottad sand, här och var pekar de både kommunekologerna ut platser som sköts med med årlig slåtter och ett större område där de måste kämpa emot tallplantor och kanadeniskst gullris som annars riskerar att ta över i markerna. I det stadsnära naturreservatet Svartbäcksmåla kommer de också börja med skogsbete den närmaste tiden.
Ändrad skötsel på golfbanan
Efter en stund är vi framme vid Nybro golfklubb. Även här görs insatser för de sandlevande insekterna. Det började när biologen och biexperten Niklas Johansson var på besök på ett årsmöte och lyckades entusiasmera golfarna, som tidigare var relativt ointresserade av bin. Patrik Tagesson, banchef på golfklubben, minns att flera på årsmötet uttryckte att “en sådan biologilärare skulle man haft i skolan”. Han visar runt oss på golfbanorna där hårdklippt green och fairway samsas med “ruff”-områden med frilagd sand där det också satts en del pluggplantor. Förutom att skrapa fram sand och rensa bort tallskott är det inte speciellt mycket jobb för golfklubben att gynna de många vildbin som hittas i området.
– Vi har inte behövt ändra så mycket. Vi har sett till att det inte är någon bevattning eller gödning som når de här sandblottorna. Det är faktiskt det enda vi gör. Det är mager sandjord här från början. Det underlättar. Vi gjorde jättemycket rätt redan innan utan att vi egentligen visste om det, säger Patrik Tagesson.
Prisad och uppmärksammad
Insatserna i kommunen har märkts av på kort tid. Det vittnar flera inblandade om. Det har också lett till viss uppmärksamhet nationellt. 2020 hamnade Nybro kommun på femte plats när Naturskyddsföreningen gick igenom landets bivänligaste kommuner. Då rankas allt från hur kommunen jobbar med ängar till hur de kartlägger arter som är i behov av skydd eller naturvårdsinsatser. Året efter hade Nybro förvisso halkat ned på topplistan, men det berodde mycket på att andra kommuner höjt sina ambitioner. I år fick kommunen dessutom ta emot utmärkelsen Årets pollinatör.
Olof Persson har också varit ute och föreläst om kommunens insatser i den mån han hunnit. Intresset har varit stort.
För områdets flera hotade biarter verkar det också ha gett resultat. Under inventeringarna av skyddsvärda insekter åren 2014-2015 hittades en “överraskande stor mångfald av arter beroende av öppna, torra miljöer, men även fuktigare lövträdsrika miljöer”. Inventeraren, biexperten Niklas Johansson som även föreläste för golfklubben, kallade insektsfaunan i Nybro kommun för “helt unik för Nordeuropa”. Han hittade omkring 100 rödlistade arter (hotade eller nära hotade) och 11 arter som aldrig tidigare hittats i Sverige, exempelvis tjockbent pälsblomfluga.
Förändring snarare än storsatsning
Olof Persson betonar att det inte handlar om att de haft en stor budget och enorma arbetsinsatser. Framför allt kan det behövas ett annat sätt att tänka.
– Det handlar inte så mycket om att göra mer, snarare om att agera annorlunda. Alla kommuner har egentligen råd med de här insatserna. Det handlar mycket om att skaffa sig kunskap och att förmedla den till politiker, säger han.
Det verkar som att politikerna i Nybro varit relativt överens om de här insatserna – har det inte varit några större dispyter?
– Politikerna har varit överens om detta under lång tid. En nyckel har varit att det finns en förståelse för vad som är viktigt – vad vi jobbar med och varför. Det är också rent krasst ganska billiga åtgärder för en kommun. Det är inga jättepengar det handlar om. Några av våra bästa exempel är också ytor som är outnyttjade. Det kräver inte heller så stora arbetsinsatser. Man kanske behöver slå av vegetationen en gång om åren eller skrapar av med 5-10 års mellanrum för att öppna upp sanden igen. De allra torraste markerna är väldigt lättskötta.
Skulle du säga att politikerna är insatta i naturvårdsarbetet?
– Nyckeln har varit att förankra det i de strategiska dokumenten. Jag tror våra politiker är insatta, men de är inte involverade i alla detaljer. Det har varit diskussioner om vissa delar, men då har LONA varit ett bra stöd. Då har man ett ekonomiskt bistånd på upp till 50 procent från statligt håll och vår del har för det mesta bestått av arbetstid och det kanske ändå är något vi ändå skulle lagt tid på. Med LONA fick vi möjlighet att göra lite till.
Vad har ni fått för reaktioner från allmänheten?
– I början var det lite tveksamheter, men nu verkar det finnas en större förståelse eller acceptans för insatserna. Mycket handlar om förändringen som folk upplever första året när man går från att ha klippt på ett visst sätt i 20 år till att plötsligt ändra rutinerna. Sedan vänjer folk sig vid ett nytt normalläge och tycker för det mesta att det är okej. Men vi skulle gärna vilja ha mer feedback från kommuninvånarna.
Olof Persson är också noga att påpeka att det är många inom kommunen som är delaktiga i arbetet, inte minst hans semesterlediga kollega Stefan Björn. Han poängterar också att Nybro har väldigt bra förutsättningar. Staden ligger i en sällsynt naturtyp och de inventeringar som gjorts har visat på höga naturvärden på många håll i kommunen. Det gäller inte bara insekter. 2017 undersöktes vilka svampar som finns i kommunen och det hittades inte mindre än 550 arter – dubbelt så många som hittills hade rapporterats in i kommunen. Det är inte bara den sandiga marken som utgör en spännande naturtyp. Det finns även kvar ett småskaligt brukande, ängar, gamla skogar, sjöar och våtmarker som tillsammans skapar ett varierat och artrikt landskap. I de norra delarna av kommunen ligger även sjön Allgunnen och Ekopark Hornsö som ofta nämns som en blivande nationalpark.
Men även om Nybro kommun har bra förutsättningar att gynna arter i behov av skydd och hjälp så innebär det också att det med fel skötsel hade kunnat slå väldigt hårt mot arter som redan har det svårt. Med andra kommunekologer och politiker hade Nybro kunnat vara ett avskräckande exempel istället för Årets pollinatör.
• Läs mer om Årets pollinatör-priset hos Pollinera Sverige.
Transparens: Jag som skrivit den här artikeln satt med i juryn för att utse Årets pollinatör.