Torsk utanför Norges kust. Foto: Hans-Petter Fjeld – Own work, CC BY-SA 2.5.
Forskarna ansåg att en sänkning av torskfiskekvoterna i östra Östersjön skulle sänkas med 49 procent, men det blev bara en minskning med 15 procent när EU-länderna enades om nya fiskekvoter. Något som möter kritik från forskare, Världsnaturfonden och fiskerinäringen.
– Vi är förstås mycket besvikna över resultaten, säger Karin Glaumann, Världsnaturfondens sakkunnig inom fiske.
EU-ländernas nya fiskekvoter för 2019 ska jämföras med att forskarna på det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderade att det östra torskfisket skulle minska med 49 procent jämfört med årets kvot, enligt Sportfiskarna. Detta eftersom torsken befinner sig i ett ”alarmerande läge” i Östersjön enligt ICES och BalticSea2020 menar att torskbeståndet är i kris och är på väg att försvinna i Östersjön.
– Torsken har stannat i tillväxten och blir könsmogen alltför tidigt, säger Karin Glaumann. Dessa tecken tyder på stress och observerades i torskbeståndet utanför Newfoundland i början av 90-talet innan det kollapsade. Åldersstrukturen har försämrats de senaste åren och visar inga tecken på förbättring. Detta innebär att det finns en överrepresentation av ung torsk som konkurrerar om föda. Vidare kastas en av fyra torskar som fångas olagligt tillbaka i havet så man kan fråga som om det ens är lönsamt att fiska torsk i östra östersjön. Tillkommer gör ju även problematiken med utbredd bottendöd i Östersjön,
LÄS ÄVEN: • Östersjöns torskbestånd nära kollaps
I västra Östersjön går det något bättre för torsken, men trots det anses fisket kunna försvinna helt i Skåne, Blekinge och Halland redan om några år. De nya fiskekvoterna i västra delarna är en ökning med 70 procent, istället för de 35 procent som EU-kommissionen föreslog.
– Vi tycker att man även lagt sig alldeles för högt för det västra torskbeståndet, även om det ligger inom det spann som forskarna rekommenderat. Ibland kan det dock röra sig om ganska stora spann och rekommendationen från ICES var att man skulle lägga sig i den nedre delen av spannet. Kommissionen föreslog en 31% ökning, och vi hade gärna sett att man begränsade den till 20%. Detta på grund av att höjningen bygger på en stark årsklass från 2016. Årsklassen 2016 är den enda starka årsklassen på tio år och den föreslagna kvoten är helt beroende av denna dennes utveckling. Det finns med andra ord en stor risk för överfiske på en årsklass som ännu inte nått sin fulla tillväxtpotential, kommenterar Karin Glaumann.
Det finns även stora osäkerheter kring ICES beståndsuppskattningar av det västra torskbeståndet. ICES har enligt Världsnaturfonden vid upprepade tillfällen överskattat fiskbiomassan och underskattat fiskedödligheten vilket lett till att man tvingats revidera sina beräkningar.
LÄS ÄVEN: • Torsk, blåmussla och tång drabbas hårt av klimatförändringar i Östersjön
Även fiskerinäringen är kritisk mot de höga kvoterna. Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation och ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund, säger till Ekot att han inte tycker att politikerna lyssnat tillräckligt på vetenskapen och säger sig bli “lite orolig” över beskeden.
– Vi har inte ett intresse i att kunna fiska bara nästa år, vi har en långsiktig plan att vi ska fiska i tio, 20 och 30 år också. Om vi har en större vinst nästa år tjänar vi inget på det om det går ner desto mer året därpå. Vi måste bygga upp ett hållbart, starkt bestånd, det är det vi tjänar pengar på, säger han till Ekot.
Trots beslut som skiljer sig markant från forskarnas rekommendation, trots rapporter om att Östersjöns torskbestånd är nära en kollaps och trots att fiskenäringen också är kritisk så är landsbygdsminister Sven-Erik Bucht nöjd med nivåerna, Till Ekot säger han att de är “helt och hållet inom de vetenskapliga rekommendationerna”.
Fiskekvoterna gällde inte bara torsk. Det kom även kvoter för lax, sill och rödspätta i tio olika bestånd. Världsnaturfonden är kritisk till vad som bestämts.
– Om man tittar på helheten så har man satt kvoter över de vetenskapliga råden för 5 av 10 fiskbestånd vilket förstås är helt oacceptabelt. Man har alltså missat möjligheten att ta ett steg i rätt riktning mot att nå målet om hållbara fiskbestånd till 2020 som EUs medlemsländer enats om i den gemensamma fiskeripolitiken. Ännu en gång har kortsiktiga intressen prioriterats över långsiktiga förvaltningsmål, säger Karin Glaumann, Världsnaturfondens sakkunnig inom fiske.
