Nya svamparter, som kan fungera som små reningsverk, hittade i centrala Stockholm
Geobiologen Therese Sallstedt provtar de levande mattor som täcker väggarna i Kungsträdgårdens t-banestation. Foto: Johannes Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet
Mitt i Stockholm, närmare bestämt på väggarna i Kungsträdgårdens tunnelbanestation, har ett forskarteam hittat svampar som tidigare varit okända för vetenskapen. De verkar fungera som små reningsverk.
Det svenska forskarteamet är det enda i världen som undersöker ekosystemen i människoskapade, underjordiska miljöer i städer och hur mikro-organismerna påverkar varandra och berget de växer på.
– Det här visar vad lite vi faktiskt vet om vår närmiljö, när man kan hitta nya arter mitt i Stockholm, på ett ställe där tusentals människor passerar varje dag, säger Therese Sallstedt, en av forskarna vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort studien.
Geobiologerna Magnus Ivarsson och Therese Sallstedt som ingår i det forskarteam från Naturhistoriska riksmuseet som undersöker ekosystemet i Kungsträdgårdens t-banestation. Foto: Johannes Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet
Forskarteamet har tagit prover från den “matta” av mikroorganismer (biofilm) som täcker väggarna i den underjordiska tunnelbanestationen och kunde då konstatera att den består av både cyanobakterier, amöbor, kiselalger och flera olika svampar.
– Till största delen utgörs de faktiskt av svamp, som äter på både cyanobakterierna och kiselalgerna och medverkar till att karbonater fälls ut och det bildas små droppstenar. Uppenbarligen trivs svamparna bra där nere! Biofilmer brukar vara mycket tunna, men de här var förvånansvärt tjocka och fasta, säger Magnus Ivarsson.
Biofilmen, den ”levande mattan” på väggen i Kungsträdgårdens t-banestation. De har tidigare slarvigt kallats ”algmattor”, men forskarna har nu sett att de till största delen består av svamp. De innehåller också cyanobakterier, amöbor och kiselalger. Foto: Johannes Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet
I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE, gjorde forskarna DNA-analyser av svamparna och kunde då inte matcha gensekvenserna med något som identifierats tidigare. Med hjälp av tjeckiska experter kunde två helt nya svamparter konstateras – Bradymyces graniticola och Bacillicladium lobatum.
Båda arterna tillhör sporsäcksvamparna och är avlägsna släktingar till exempel tryfflar, murklor, mögel och jäst och de kan vara nyttiga för oss människor, även om de inte bör ätas.
– Svamparna kapslar in oljor och kan potentiellt fungera som små reningsverk. Vi kommer nu sätta upp experiment för att se hur den här processen fungerar och om det är något vi människor kan utnyttja i större skala, säger Therese Sallstedt.
Källa: Naturhistoriska Riksmuseet
Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.
