Nya regler för fridlysta fåglar och skogsbruk

Den 1 oktober trädde nya regler i kraft för hur fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har gjort en gemensam tolkning av ändringarna. Birdlife Sverige ser bra saker med den nu föreslagna vägledningen från myndigheterna, men uppfattar delar av domsluten annorlunda.

– Regeringen såg ett behov av att förtydliga skyddet av fåglar eftersom det rådde en osäkerhet hur det skulle tolkas efter en dom från EU-domstolen 2021 och flera nationella domar. Vi tycker det är bra att regelverket blir tydligt, berättar Tove Thomasson, senior advisor på Skogsstyrelsen, angående de nya reglerna.

En av de större förändringarna är att fridlysningen gäller på populationsnivå och inte för enskilda individer. Eller med andra ord – det är tillåtet att störa en enskild fågel, men inte så att det påverkar artens population eller utbredningsområde i Sverige.

– Störningar – exempelvis från skogsbruk – som saknar betydelse för att kunna hålla fågelartens population på en tillfredsställande nivå omfattas inte av förbuden, förklarar Tove Thomasson.

Helene Lindahl på Naturvårdsverket förklarar att det fortfarande vilar ett ansvar på de som avverkar att ta reda på att de inte bryter mot reglerna.
– De nya reglerna innebär samtidigt inga förändringar i utredningsansvaret. Den som gör åtgärder i skogen, liksom alla andra verksamhetsutövare, är ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter, inklusive fåglar, och hur de kan påverkas innan en åtgärd utförs. Det ska vara enkelt för en skogsägare att förstå vad som förväntas. Därför undersöker vi i ett fortsatt regeringsuppdrag hur vi kan underlätta för markägaren.

EU-domstolen kräver större hänsyn i svenska skogar

Bakgrunden till tolkningen är något invecklad, men handlar om att EU-domstolen i mars 2021 gav Sverige bakläxa och menade att vi måste ta mycket större hänsyn till djur och växter än vad som är fallet i dagsläget. Svenska domstolar hade tolkat artskyddsreglerna som att de enbart gäller om en arts bevarandestatus hotas, men EU-domstolen anser att även enskilda individer av en del arter ska skyddas. Nu anser myndigheterna att dessa regler förtydligats för svenska domstolar, men Birdlife Sverige håller inte riktigt med. Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig i föreningen, säger till Natursidan att det finns några saker i vägledningen som förvånar honom. Han anser till exempel att den så kallade “Skydda skogen-domen” (läs mer), som föranledde EU-domstolens uttalande, faktiskt handlar om fåglar, och då måste svenska domstolar förhålla sig till det som skrivs om dessa.

– Alltså måste svenskt rättsväsende medverka till att skapa ett förebyggande system för skogsbruk som innebär att ekologisk funktionalitet bibehålls även för fågelarter inom deras respektive naturliga utbredningsområden, säger Daniel Bengtsson.

Han poängterar också att Mark- och miljööverdomstolen redan formulerat att även efter den nu genomförda ändringen av artskyddsförordningen så gäller artikel 5 d i fågeldirektivet för svensk rättstillämpning, nämligen att allvarlig störning (särskilt under häckningstid) inte är tillåten om det påverkar artens möjligheter att fortleva på den aktuella platsen. 

– Vidare finns ett tydligt livsmiljöskydd för fåglar i fågeldirektivets artiklar 1, 3 och 4 som inte går att bortse ifrån. Förhoppningen från skogsindustrin att inte längre behöva ta hänsyn till fåglars livsmiljöer måste således stanna vid att vara just en förhoppning, säger Daniel Bengtsson.

Tove Thomasson på Skogsstyrelsen förtydligar att enligt artikel 3 i fågeldirektivet ska medlemsstater vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda, bevara och återställa tillräckliga livsmiljöer för alla vilda fåglar.
– Regeringen har i den nya 4 § i artskyddsförordningen genomfört artikel 5 i fågeldirektivet. Där finns skydd av bon, men förbudet mot störning kan också omfatta negativ påverkan på livsmiljön, säger hon.

Är störningar okej om inte störningen är syftet?

Det Daniel Bengtsson på Birdlife Sverige reagerar starkast på i de nya reglerna är dock att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen lägger in ett så kallat avsiktlighetsrekvisit när det gäller skogsbruk i förhållande till förstörelse av fågelbon, det vill säga att eftersom skogsbruk inte syftar till att förstöra fågelbon så är det tillåtet att bedriva skogsbruk även under fåglarnas häckningstid.

Tove Thomasson igen:
– För att uppnå syftet i fågeldirektivet gör vi bedömningen att det inte är rimligt med ett individskydd för verksamheter som exempelvis skogsbruk, som har ett annat syfte än att avsiktligt fånga eller döda fåglar, eller förstöra eller skada deras bon. Men det är förbjudet att förstöra fågelbon i samband med skogsbruk, om det inte går att bibehålla eller återupprätta populationen av fåglar på det som kallas en tillfredsställande nivå. Praxis för vad avsiktligt innebär enligt EU-rätten har inte ändrats. Det räcker enligt den att den som genomför åtgärden är medveten om den förutsägbara effekten av sin åtgärd, även om det inte var syftet.

Daniel Bengtsson tycker att myndigheternas tolkning blir tvetydig:
– Jag kan inte finna något stöd i fågeldirektivet för att skogsbruk skulle vara undantaget från förbudet att förstöra/skada fåglars bon, ägg och ungar. Skogsbruket är ju medvetet om den konsekvensen, och skulle i mycket stor utsträckning kunna undvika det. Vi anser det vara rimligt med ett generellt förbud, givetvis med möjligheter till undantag, mot avverkning under häckningstid. Det måste kunna anses ingå i det som vår lagstiftning föreskriver som ett krav när det gäller att minimera skadlig påverkan på naturvärden.

Källor: Naturvårdsverket och Tolkning av förändringarna