Nya detaljer om fjärilars metamorfos

Fjärilslarver är skickliga på att spinna silke. De använder det både för att skydda sig mot fall, för att binda ihop blad att gömma sig i, men också för att hålla sig fast när de genomgår metamorfosen. Det är den sistnämnda konstruktionen som forskare nu tittat närmare på hos praktfjärilarna Danaus chrysippus och Papilio polytes. Hur håller sig puppan fast i underlaget när fjärilen utvecklas inuti?

Silket består av proteinbaserad fiber och i studien som Qingyou Xia, Zhaoming Dong och deras kollegor genomförde vid American Chemical Society kunde de se att de undersökta fjärilslarvernas silke var betydlig svagare än silkesmaskens (silkesfjärilens larv). När larverna ska förpuppas använder en del arter en armliknande struktur som kallas cremaster, som kan gripa tag i silket och fästa puppan vid en gren. Andra arter spinner ett särskilt säkerhetsbälte runt bröstkorgen för extra säkerhet.

Men trots svagare silke hålls pupporna effektivt på plats. Detta eftersom cremastern fäster sig vid den skapade sidenmattan precis som en kardborre. Cremastern är formad som ett ankare, vilket ger ytterligare säkerhet. Men framför allt gör larverna “säkerhetsbälten” av silke som består av cirka 20 olika trådar vilket skapar vad som liknar ett rep och ökar styrkan åtta gånger.

Det är tack vare dessa säkerhetslinor som pupporna håller sig kvar även i vind och regn och kan genomgå en fullständig metamorfos och utvecklas till fjärilar.

Källor: ACS Biomaterials Science & Engineering och American Chemical Society