Brygga i sjö. Foto: Richard Palmer, CC BY-SA 3.0, Länk
Regeringen har gett i uppdrag att utreda strandskyddet för att underlätta strandnära byggen på landsbygden. Nu visar ett nytt forskningsprojekt att det sällan ges skydd där behovet är stort.
Det gäller inte minst i grunda kustområden med känsliga undervattensmiljöer. Dessa områden utgör grunden för havets biologiska mångfald, men hotas av byggen som till exempel sommarstugor, bryggor och småbåtshamnar. Ett nytt forskningsprojekt har studerat kommunala dispenser till sådana byggen.
– Särskilt förvånande är att en majoritet av ansökningarna har beviljats dispens och att det i vissa fall handlar om ett ganska stort antal dispenser totalt sett, säger Anna Christiernsson, docent och biträdande lektor i miljörätt vid Stockholms universitet, till Baltic Eye. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det är en förbudslagstiftning och att lagen kräver att dispenser prövas med stor restriktivitet men också att det i flera fall handlar om högexploaterade kustområden.
För att exempelvis anlägga en brygga i ett strandskyddat område behövs ofta dispens hos kommunen. I intervjuer med tjänstemän har det dock framkommit i forskningsprojektet att det sällan tas hänsyn till kumulativa effekter av byggnationerna. Det enskilda fallet beräknas inte ha så stor påverkan, men det tas inte hänsyn till att den sammanlagda påverkan blir stor.
– Forskare inom ekologi har sedan tidigare påtalat att man fortsatt behöver värna skyddet av den biologiska mångfalden längs Östersjöns grunda vikar. Nu pekar också den miljörättsliga forskningen på behovet av åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av strandområdenas skydd, skriver Baltic Eye.
Källor: Baltic Eye och Naturdispens.se
