Ny rapport: “Jordbruket måste ha mer fokus på pollinatörer”
Jordbrukslandskapet behöver i högre utsträckning omvandlas från det i den vänstra bilden mot det i den högra enligt rapporten. Foto: Tibor Härtel (höger), Teja Tscharntke (vänster)
Förlusten av pollinatörer världen över är inte bara ett hårt slag mot den biologiska mångfalden, det hotar också mänsklighetens matsäkerhet.
För att förbättra ekosystemtjänster som pollinering och biologisk bekämpning av skadedjur krävs ökad variation i landskapet. Små åkrar, olika grödor och minst en femtedel halvnaturliga områden skulle vara i linje med förslagen om ekosystemåterställning från FN, menar författarna bakom den nya rapporten.
– Pollineringstjänster inom jordbruket bör ges större uppmärksamhet. Fördelarna är inte begränsade till en ökning av hur mycket frukt som kan produceras: dess kvalitet kan också förbättras, till exempel när det gäller näringsinnehåll eller hur länge den kan lagras, säger författaren bakom en ny rapport, professor Teja Tscharntke, chef för Agroecology Group vid Göttingen University.
Det minskande antalet pollinatörer i världen hotar 90 procent av alla vilda växter globalt och avkastningen på 85 procent av världens viktigaste grödor, samtidigt bidrar pollinatörerna till 35 procent av världens livsmedelsproduktion. Med rätt fokus på pollinatörer kan avkastningen från jordbruket öka och världens matsäkerhet förbättras, inte minst för små jordbrukare. Dessa jordbrukare utgör 83 procent av världens alla jordbrukare, skriver Teja Tscharntke i artikeln som publicerats i One Earth.
På fält som är mindre än två hektar kan pollinatörer mycket mer effektivt hindra dåliga skördar.
– Mer behöver göras för att stoppa nedgången för pollinatörer, som mestadels utgörs av bin och andra insekter. Stressen som pollinatörer utsätts för av bekämpningsmedel, stora monokulturer och förlusten av naturliga livsmiljöer bör minimeras. Det krävs dock fortfarande betydande forskningsinsatser för att göra jordbrukslandskap produktiva och samtidigt artrika – särskilt för att förbättra situationen i tropikerna, påpekar Teja Tscharntke.
Enligt FN går i dagsläget nästan 90 procent av världens jordbruksstöd till metoder som skadar naturen, samtidigt som världens jordmån blir allt hårdare ansatt.
Källor: One Earth och Univeristy of Göttingen
