Många har “mutat in” sina egna favoritplatser i fjällen som man gärna återvänder till med sina nära och kära och ju starkare relation man har till fjällen, desto högre blir välbefinnandet när man besöker platserna. Det visas i en ny undersökning från Högskolan i Gävle om fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen.
– Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att vi bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man när man befinner sig där, berättar psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle.
I undersökningen tittade forskarna på folks band till fjällen på en personlig och kollektiv nivå. Kollektivt identifierade många fjällens betydelse med varumärkesplatser som Åre och andra platser som är viktiga för turistindustrin och arbetstillfällena.
På en personlig nivå är det oftast en liten plats som man återvänder till med sina närmaste för att uppleva “landskapets skönhet samt avkopplingen och lugnet på platsen” och många är också medvetna om “platsernas kulturella och historiska kännemärken”.
– Det finns en relation mellan styrkan i bandet och välbefinnandet. Det blir som en egenterapi, man sticker iväg till fjällen för att ladda batterierna. Och ju starkare relation du har till fjällen desto högre välbefinnande och desto bättre terapi – fjällen blir läkande platser, säger Igor Knez.
Undersökningen anses visa att identitet och det kulturella arvet har stor betydelse för de boendes välmående.
Källa: Högskolan i Gävle