Ny strategi för naturvårdande skogsskötsel – en “milstolpe”
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har tillsammans med andra aktörer släppt en ny strategi för skötsel av formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar till 2030.
Gammal skog med död ved.
2019 fastslog Skogsstyrelsen att den naturvårdande skötseln är eftersatt i minst hälften av 12 000 undersökta skyddade skogar. Behoven av åtgärder ansågs akuta i vart tredje område och samtidigt räckte inte budgeten ens till en tiondel av de akuta behoven. Sedan dess har budgeten för naturvårdsskötsel minskat ytterligare.
2020 inleddes dock ett arbete med att ta fram en ny strategi för naturvårdande skötsel. Nu är den klar. På 241 sidor ger strategin råd och rekommendationer om hur den naturvårdande skötseln i Sveriges formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar kan samordnas på ett långsiktigt effektivt sätt. Exempel på naturvårdande skötsel är skogsbete, naturvårdsbränning och återställning av dikade sumpskogar – insatser som kan öka den biologiska mångfalden och bibehålla de naturvärden som finns i skogarna.
– Det övergripande målet är att strategin ska bidra till ökad kunskap om natur- och kulturvårdande skötsel, fungera som ett underlag för prioritering, samt leda till ett stärkt genomförande av åtgärder som kan bidra till gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter, skriver författarna i strategin.
Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket, kommenterar den så här:
– Behovet av en strategi för natur- och kulturvårdande skötsel har varit känt länge. Att den nu finns på plats ser jag som en verklig milstolpe för svensk naturvård och ett viktigt steg för att nå miljömålet levande skogar.
Skötselråd för olika skogstyper
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har identifierat en rad hinder för att inte dessa insatser görs på bredare front. Det beror bland annat på entreprenörer, ojämn kunskap om behoven av naturvårdande skötsel och konkurrens med andra arbetsuppgifter. Dessutom kan det vara svårt att utföra skötselåtgärder och samtidigt ta tillräckligt god hänsyn till exempelvis kulturmiljöer och rennäring.
I strategin, som tagits fram tillsammans med “tolv skogsbolag och markägarorganisationer, åtta myndigheter och tre ideella organisationer”, finns till exempel en genomgång av en lång rad olika skogstyper, exempelvis brandpräglade skogar, sumpskogar, skogar med historik av bete och hävd och blandskogar rika på ädellöv. Till varje skogstyp finns en beskrivning av naturvärdena, hur de ska bibehållas och skötselråd.
Att återställa hydrologin i en sumpskog som är påverkad av diken är den viktigaste åtgärden och bör alltid vara förstahandsvalet för restaurering av sumpskogar.
Härnäst kommer Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket arrangera informationsträffar och förtydliga vägledningar för hur olika skogstyper kan skötas.
Cecilia Odelberg, naturvårdsspecialist på Sveaskog berättar i ett pressmeddelande att de kommer att använda sig av strategin framöver:
– På Sveaskog ska vi ta fram nya mål för arbetet med naturvårdande skötsel av våra frivilliga avsättningar. I samband med det kommer vi också se över våra instruktioner och riktlinjer för naturvårdande skötsel. Strategin kommer utgöra ett viktigt underlag i det arbetet och vi kommer fortsätta vara delaktiga i det nationella samverkansarbetet.
Läs även
• Akut behov av naturvårdsskötsel i skyddade skogar
• Långt fler rödlistade arter i skogar med naturhänsyn
• Bra år för vitryggig hackspett
• Skogsbränder viktiga för biologisk mångfald
• Flera nya modeller vill mäta och prissätta biologisk mångfald
Källor: Naturvårdsverket och “Natur- och kulturvårdande skötsel av skog“
