WWF släpper med jämna mellanrum en genomgång av hur det går för planetens vilda ryggradsdjur. Idag kom den senaste rapporten som visar att ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016.
Living Planet Index går igenom 20 811 populationer av 4 392 olika arter mellan åren 1970 och 2016 (det senaste året det finns officiell statistik för). Det är 4 873 fler populationer och 400 fler arter jämfört med förra utgåvan 2018. 2020 års genomgång visar att bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Det kan jämföras med 60 procent i 2018 års Living Planet Index, som alltså beräknades på färre arter och populationer. Med större kunskap verkar allvaret bli tydligare.
– Årets rapport visar en skrämmande minskning av de undersökta populationerna av ryggradsdjur. Det är chockerande läsning. Bakomliggande orsaker är avskogning, ohållbart jordbruk och handel med vilda djur, orsaker som också bidrar till att sjukdomar som covid-19 sprids från djur till människor. Nu måste alla mobilisera för att vända trenden. Utan livskraftiga ekosystem riskerar vi både hälsan, jobben och en hållbar ekonomi, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Människan orsakar kraftig påverkan på nästan hela planeten
De största hoten mot naturen är mänsklig påverkan. Förlust av livsmiljöer (till exempel på grund av jord- och skogsbruk), överexploatering (överfiske eller alltför intensiv jakt), klimatförändringar, invasiva arter som människan spritt, samt föroreningar. Människan har orsakat “kraftig påverkan” på så mycket som 75 procent av den isfria landytan och 66 procent av haven. Dessutom har hälften av korallreven försvunnit och nästan 85 procent av våtmarkerna är borta, enligt IPBES-rapporten från 2019.
De hårdast drabbade naturtyperna är sötvattensmiljöerna, där minskningen i de undersökta populationer är hela 84 procent i snitt. Bland djurgrupperna är det fiskar, groddjur och kräldjur som drabbats hårdast och de tydligaste förändringarna syns i Syd- och Centralamerika samt Karibien, där populationerna fallit med hela 94 procent, berättar Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på WWF.
Märks även i Europa
Men även i Europa är nedgången tydlig. Nästan vart fjärde ryggradsdjur har försvunnit i vår världsdel, men eftersom förlusten av biologisk mångfald var som störst här före 1970, innan undersökningen började, så skulle siffrorna troligen vara ännu högre med en längre tidsserie. Insatser för skydd och naturvård har lett till en något positiv utveckling i Europa åren innan 2016.
Några exempel på kraftigt minskande arter är den kinesiska stören (minskat med 97 procent mellan 1982 and 2015), havslädersköldpadda (-84 procent mellan 1995 och 2011) och Grauers gorilla (-87 procent mellan 1994 och 2015). Bättre har det gått för mindre svartfenad revhaj tack vare skydd och fiskeförbud, samt jättepandan och tigern.
I Sverige ses förbättringar för arter som brunbjörn, lodjur, havsörn, röd glada, trana, sångsvan och fjällräv. Det går sämre för exempelvis jaktfalk, storspov, Östersjötumlare, ortolansparv och ål.
Höjda ambitioner och röster krävs
WWF uppmanar nu den svenska regeringen att höja både ambitionerna och rösten när det gäller att stoppa förlusten av biologisk mångfald nationellt, i Europa och globalt. Det krävs skydd av 30 procent av land och hav och en halvering av våra fotavtryck från konsumtion och produktion för att vi ska kunna vända trenden. Dessutom menar WWF att det behövs en förebild i världen. Det kan Sverige vara genom att besluta om nationella mål om att skydda 30 procent av land och hav samt öka insatserna för att återskapa livsmiljöer. Politik inom skog, jordbruk och fiske måste också utformas så att den biologiska mångfalden nyttjas hållbart.
Mer skydd och mindre köttätande viktiga faktorer
I Living Planert Report 2020 tas en studie upp som jämförde olika scenarion för hur den negativa trenden för naturen kan vändas. Forskare kom fram till att det effektivaste sättet var att satsa på naturvård och ökat skydd, men det måste kombineras med andra insatser. Det måste också satsas på effektivisering av livsmedelsproduktionen och minskad åtgången av mat, till exempelvis genom minskat matsvinn och mindre köttätande (vilket kräver betydligt mer resurser än vegetabilisk föda).
– Med ett tydligt fokus på både djärvare och mer ambitiösa bevarandeinsatser och en medveten omställning av till exempel produktion och konsumtion av mat, går det att bromsa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, säger Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på WWF.
Källor: WWF och Living planet report 2020