Ny skogs­utredning vill förenkla avverkning och försvåra kontroll

Landsbygdsminister Peter Kullgren verkade på en presskonferens under torsdagen nöjd med delbetänkandet från utredningen:

– För att skogsbruket fullt ut ska kunna bidra till klimatomställningen, försörjningstrygghet samt till jobb och tillväxt i hela landet behöver skogspolitiken utvecklas. Delbetänkandet som nu har överlämnats kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete för en framtida ändamålsenlig skogspolitik, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Utredaren Göran Örlander, med ett förflutet på Skogsstyrelsen och skogsbolaget Södra och som bedöms “tillhöra skogsindustrins etablissemang“, har på kort tid tagit fram flera förslag med syftet att “utveckla en ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa”.

Skogsägare ska få betalt enligt ny modell

I utredningen föreslås att skogsägare ska få betalt för att inte avverka skyddsvärd skog. Göran Örlander föreslår “en regel som säkerställer rätten till ersättning vid inskränkningar i skogsbruket som går utöver vad som är rimligt att markägaren ska tåla”.

– Mitt förlag innebär att om en myndighet har beslutat om begränsningar i möjligheten att avverka på produktiv skogsmark med stöd av bestämmelser om bevarande av naturvärden eller biologisk mångfald, och detta beslut har medfört att sedvanligt skogsbruk avsevärt försvårats på berörd del av fastigheten, kommer markägaren ha möjlighet att kräva att ett biotopskyddsområde bildas. Det rör sig om ett biotopskyddsområde av särskilt slag som jag har valt att kalla skogsmarksskyddsområde. Mitt förslag utgår från att markägaren och staten i första hand ska ingå ett naturvårdsavtal, men om markägaren inte är nöjd med villkoren har han eller hon alltså möjligheten att kräva inrättande av ett skogsmarksskyddsområde på den aktuella delen av fastigheten, skriver han i utredningen.

Ersättning ska utgå till markägaren enligt de regler som gäller för biotopskyddsområdesersättning och ska gälla beslut från vilken myndighet som helst som grundar sig på bestämmelser om bevarande av naturvärden eller biologisk mångfald. Detta innebär att till exempel artskyddsreglerna kommer omfattas av den nya regeln. Hur regeringen ställer sig till att betala ut dessa ersättningar återstår att se.

Enklare att få avverka och försämrad kontroll

Övriga förslag handlar bland annat om att det ska bli enklare att få avverka sin skog och att Skogsstyrelsen, som inte är i närheten av hinna med sitt jobb i dagsläget med nuvarande nedskärningar, bara ska få tio dagar på sig att stoppa en avverkning istället för sex veckor. Markägaren ska också slippa en del av det kunskapskrav som finns när det gäller att inventera skyddade arter. Utredningen föreslår att markägaren inte ska behöva bekosta en utredning/inventering på mer än 3 procent av värdet på den berörda delen av fastigheten.

Sist, men verkligen inte minst, föreslås det bli svårare för miljöorganisationer att ta avverkningar till domstol för att pröva dem mot gällande miljölagar.

– Jag föreslår också att enbart avverkningsanmälningar som Skogsstyrelsen beslutar sig för att agera på, och som därmed leder till ett myndighetsbeslut, ska kunna överklagas. I dag kan utomstående miljöorganisationer överklaga alla avverkningsanmälningar som ges in, även om Skogsstyrelsen inte fattar något beslut med anledning av anmälan, skriver Göran Örlander på DN Debatt.

Hård kritik och visst beröm

Utredningen har mötts av en hel del reaktioner. LRF Skogsägarna är över lag positiva:

– LRF ser att ersättningsrätt och ett tydligt avgränsat kunskapskrav som en nyckel för att skapa ett rättssäkert, långsiktigt, hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk där skogsägare vågar satsa på tillväxtfrämjande åtgärder likväl som insatser som främjar naturvård och biologisk mångfald, säger Paul Christensson Ordförande LRF Skogsägarna.

Naturskyddsföreningen är betydligt mer kritiska. Beatrice Rindevall ordförande Naturskyddsföreningen anser att “det är ansvarslöst av utredaren att föreslå mindre tid för kontroll när stora brister redan finns”.

– Utredaren fokuserar på att öka möjligheten till avverkning genom avreglering och minskad kontroll, och det riskerar att skapa en ännu mer ohållbar situation i den svenska skogen. Vi befinner oss redan i ett läge där intensivt skogsbruk sker på alldeles för stor bekostnad av biologisk mångfald och skogens funktion som kolsänka. Förslagen skapar fler problem än de löser, inte minst för miljön. Det är raka motsatsen till en robust skogspolitik och ökar riskerna för att Sverige bryter mot EU:s lagstiftning, säger Beatrice Rindevall.

Även Miljöpartiet är oroade över förslagen. Partiets språkrör Amanda Lind anser att effekten av förslagen blir att det blir nästan omöjligt för myndigheter och allmänhet att kontrollera att lagen följs när skog ska avverkas:

– Utredningens förslag handlar om att göra det lättare för skogsindustrin att komma åt mer skog att avverka, samtidigt som man försvårar miljöhänsyn och minimerar insynen från myndigheter och allmänhet. Det är vi djupt kritiska till. Att man kortar tiden för avverkningsanmälan från sex veckor till tio dagar, och att man frånkopplar avverkningsanmälan från miljöbalken handlar om att göra det lättare för skogsindustrin att komma åt mer skog att göra till kalhyggen. Effekten är att det blir nästan omöjligt för myndigheter och allmänhet att kontrollera att lagen följs när skog ska avverkas. Skogsstyrelsen är inte i närheten av att hinna med sitt tillsynsuppdrag idag, att den ska klara av det om de här förslagen genomförs är helt verklighetsfrånvänt, säger Amanda Lind i ett pressutskick.

Slutbetänkandet ska presenteras den 29 augusti 2025.

Källor: Regeringen, Naturskyddsföreningen, DN Debatt, och LRF