Ny risklista ställer ökade krav på politiker och trädgårds­bransch

Globalt sett är invasiva främmande arter ett av de största hoten mot biologisk mångfald och anses vara en viktig faktor i 25–30 procent av de fall då en art har dött ut. Detta eftersom invasiva arter konkurrerar ut inhemska arterna.

Syftet med den nya svenska risklistan är att identifiera vilka av de 5 589 undersökta arterna som utgör eller skulle kunna utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. Ett trettiotal experter har gjort en bedömning av arternas invasionspotential och deras ekologiska effekt. Arterna har sedan placeras i en av fem riskkategorier: från ”Ingen känd risk” till ”Mycket hög risk”. På detta sätt kan myndigheter och förvaltare enklare förstå vilka insatser och arter som bör prioriteras. Genom tidig upptäckt kan både skador på naturen och ekonomiska kostnader minska.

Den förra risklistan för Sverige publicerades 2018 och sedan dess har mycket hänt, skriver SLU Artdatabanken:
– Kunskaperna har ökat och ett stort antal nya främmande arter har upptäckts förekomma i Sverige. Samtidigt har de pågående klimatförändringarna lett till ändrade förutsättningar för etablering och spridning.

I risklistan från 2018 hamnade 257 arter i de två högsta riskklasserna, hög eller mycket hög risk för invasivitet. Nu sju år senare är det hela 451 arter som hamnade i de två högsta riskklasserna i risklistan.

Fjärilsbuske har börjat sprida sig i Sverige

En art som särskilt pekas ut i SLU Artdatabankens utskick är syrénbuddleja/fjärilsbuske. Den är känd för att ge mycket mat åt insekter via sina blommor, men den anses också ha ”mycket hög risk” för invasivitet. Den har redan börjat sprida sig i naturen i framför allt södra Sverige och den bedöms kunna utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden inom det närmaste decenniet om den sprids mer i naturliga miljöer. Hittills har den hittats i naturen så långt norrut som i Umeå och i Skellefteå.

– Kunskapen har ökat och effekterna av ett varmare klimat har blivit tydligare jämfört med riskklassificeringen 2018. Bland de 208 arter som nu hamnade i kategorin Mycket hög risk SE återfinns ett stort antal trädgårdsväxter. En av dessa arter är syrenbuddleja – eller fjärilsbuske – som nu dyker upp lite här och var i södra Sverige. För bara 10 år sedan var man som trädgårdsägare tvungen att skydda sin syrenbuddleja så att den inte frös ner. Nu kan man hitta fröspridda småbuskar i många olika miljöer, sammanfattar Mora Aronsson, metodansvarig för arbetet.

Stort ansvar på politiker och trädgårdsbransch

WWF kommenterar rapporten med att det nu är ”hög tid för politiker och myndigheter att ta arbetet vidare”.
– WWF är positiva till att riskklassificeringen har utökats betydligt. Den här utredningen är ett viktigt led för att bättre rusta landet för kampen mot invasiva arter. Nu är det viktigt att dessa arter förs upp på den nationella förteckningen så att bekämpningsåtgärder kan sättas in för de arter med högst risk, säger Anna Sandström, miljöjurist på Världsnaturfonden WWF.

Hon påpear också att många trädgårdsväxter är ett stort problem:

– Bland de 208 arter som hamnade i kategorin mycket hög risk så var ett stort antal just trädgårdsväxter. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta ett än större ansvar och att privata trädgårdsägare gör medvetna val.

När Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) nyligen gjorde en stor undersökning svarade hela 29 procent av trädgårdsägarna att de ibland kastar trädgårdsavfall i naturen. Något som kan leda till att invasiva växtarter får fäste i naturen.

Källor: SLU Artdatabanken, WWF och Risklistan 2024