Förstörelsen av Amazonas är en del av orsaken till att läget för den biologiska mångfalden försämras så snabbt i Sydamerika. Foto: Amazônia Real från Manaus AM, Brasil – Desmatamento e Queimdas 2020, CC BY 2.0
I snitt har populationerna av världens vilda däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur minskat med hela 69 procent sedan 1970. Det visar WWF:s nya Living Planet Report 2022, som gått igenom status för nästan 32 000 populationer*. Slutsatsen är inte munter: “krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin”.
Vartannat år tar WWF fram en Living Planet Report, men eftersom det tillkommer arter för varje rapport och det räknas på lite olika sätt kan inte nedgången jämföras mellan rapporterna. WWF betonar dock att årets rapport, som innehåller fler populationer än någonsin, visar att läget är värre än tidigare. Genom att studera 31 821 populationer*, utspridda på 5 230 arter ifrån hela världen, visar rapporten på en genomsnittlig minskning med 69 procent.
– Årets siffra visar att läget globalt är värre än tidigare och att trenden går fortsatt neråt. De regionala indexen visar att nedgången är tydligast i tropiska områden. Där rasar det i en oroväckande takt. Det är mycket allvarligt eftersom de är några av de områden i världen som är rikast på biologisk mångfald, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.
Värst i Syd- och mellanamerika – allt värre i Europa
I Syd- och Mellanamerika är minskningen värst – hela 94 procent, men även i Europa har det skett en genomsnittlig minskning på hela 18 procent och sedan 2010 har utvecklingen försämrats snabbt. Dessutom har livsstilen i Europa med överkonsumtion och höga utsläpp en stor påverkan på resten av världen. Sverige hör till exempel till de 15 länderna i världen med störst ekologiskt fotavtryck per person. Om alla andra invånare på planeten hade ett lika stort avtryck som vi har i Sverige, skulle vi behöva cirka fyra jordklot.
Bland naturtyperna är det sötvattensmiljöer, exempelvis sjöar och floder, som det går sämst för. Här lever en tredjedel av planetens ryggradsdjur och här har arterna minskat med i genomsnitt 83 procent sedan 1970. De viktigaste åtgärderna för att återställa sötvattensmiljöer är att avlägsna dammar och skapa fria vandringsvägar.
Korallhaj och många andra hajarter är hotade. Foto: NOAA, Public Domain
Nästan lika illa har det gått för hajar och rockor. De har minskat med i snitt 71 procent under de senaste 50 åren. WWF skriver att det främst beror på att fisketrycket i dag är 18 gånger större jämfört med 1970.
Världens viktiga skogar försvinner i snabb takt
Rapporten lyfter också särskilt fram världens skogar. Förutom att vara livsmiljöer åt en stor del av den biologiska mångfalden är de också viktiga för klimatet. Mellan 2001 och 2019 absorberade skogarna motsvarande cirka 18 procent av människans koldioxidutsläpp. Trots att skogens ekosystemtjänster är nödvändiga för oss människor så förlorar vi globalt varje år cirka 10 miljoner hektar skog – en yta som är större än Portugal och här i Sverige avverkar vi mer skog än någonsin. Här kalavverkas uppskattningsvis 16 000 hektar av så kallad naturtypsklassad skog årligen och 97 procent av all avverkning lämnar kalhyggen efter sig.
Klimatkrisen ett växande hot
De största hoten mot världens ekosystemen kan sammanfattas med ett ord: mänskligheten. Dels genom hur vi brukar marken och vattnet i form av exempelvis fiske och jord- och skogsbruk, men också indirekt genom våra katastrofala utsläpp som leder till en eskalerande klimatkris och upphettning av jorden.
I dagsläget är inte klimatkrisen det största hotet mot biologisk mångfald, men om inte uppvärmningen stannar vid 1,5-2 grader, vilket inte ser ut att ske, så kan klimatet bli den dominerande orsaken till förlust av biologisk mångfald de kommande årtiondena, skriver WWF. Till exempel beräknas 99 procent av alla befintliga koraller försvinna om den globala uppvärmningen passerar två grader. Utan koraller kommer livet i haven att drabbas hårt och därmed också alla människor som är beroende av fisk som näringskälla.
Tre åtgärder
För att vända den negativa utvecklingen för den biologiska mångfalden ger WWF följande förslag på åtgärder:
• Naturresurser och naturens tjänster måste värderas och byggas in i ekonomiskt beslutsfattande.
• Inkludera naturen och miljöpåverkan i prissättning av varor och tjänster.
• Insatser och incitament för att förändra vardagsvalen, exempelvis genom att ta bort skadliga subventioner och styrmedel för att driva på i en mer hållbar riktning.
– Det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen. Men för det krävs ökade naturvårdsinsatser och att vi tar itu med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Det krävs grundläggande förändringar i sättet som vi producerar och konsumerar och våra ekonomiska och finansiella system måste ställas om. Världens ledare har nu en unik chans att ta beslut i den riktningen vid höstens FN toppmöten om biologisk mångfald och klimat, säger Olle Forshed.
*Med populationer menas en grupp individer av en art som kan fortplanta sig med varandra inom ett område. Brunbjörnar i Dalarnas län och brunbjörnar i Finland kan alltså vara exempel på två populationer av samma art.
Källa: WWF
