Övergiven fiskeutrustning som spolats upp på stranden. Foto: Tim Aubry, Greenpeace
Gamla fiskelinor och fiskenät är det skadligaste skräpet i havet. Det framgick av en studie från 2016. I en ny rapport från Greenpeace avslöjas att det fortfarande försvinner 640 000 ton fiskeutrustning till havs varje år och att det utgör tio procent av allt plastskräp i våra hav.
Denna så kallade “spökutrustning” motsvarar att det hamnar 50 000 dubbeldäckare i havet varje år. Greenpeaces “Ghost Gear”-rapport avslöjar att över sex procent av alla nät som används, nio procent av fällorna och upp till 29 procent av långa fiskelinor (som kan vara flera kilometer långa) stannar kvar i havet som avfall. Där fortsätter fiskenäten och linorna döda liv i haven flera år efter att fisket avslutats.
Även om fiskeutrustningen “enbart” står för tio procent av allt plastskräp i haven så utgör det en klar majoritet i många havsområden. På undervattensberg och i den enorma skräpön i Stilla havet utgör exempelvis “spökutrustning” över 85 procent av skräpet.
En studie från 2016 visade att 45 procent av de arter som anges på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade arter antingen hade fått i sig plast eller fastnat i spökutrustning. Som exempel i Greenpeaces rapport nämns en enskild händelse utanför Mexiko 2018 när det vid samma tillfälle hittades över 300 döda havssköldpaddor i övergivna fiskenät.
Dålig och eftersatt reglering
I internationella vatten finns det för närvarande inga omfattande rättsliga ramar för att skydda marint liv, skriver Greenpeace i rapporten.
– Detta lämnar ett fragmenterat system som är fokuserat på att utnyttja snarare än att skydda de globala haven, inklusive regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som har varit långsamma och ineffektiva när det gäller att ta itu med spökutrustning, trots att de vetat om problematiken sedan 1980-talet.
Just nu pågår förhandlingar mellan världens regeringar om ett globalt havsfördrag, som ska vara klart 2020. Greenpeace kräver att minst 30 procent av internationella vatten skyddas senast 2030 och att där införs förbjud mot “destruktiva, mänskliga aktiviteter, såsom industriellt destruktivt fiske”.
– Det är det vetenskapligt stödda målet för att skydda marint liv, bevara ekosystem och bygga upp havets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna. Även om skyddade områden fortfarande påverkas av omfattande spökutrustning, innebär kraftigt fiskade områden i havet ett mycket större hot för djurlivet, skriver Greenpeace i rapporten.
Det har visat sig att haven har en förmåga till relativt snabb återhämtning om de bara lämnas ifred från exempelvis bottentrålning.
– Haven och dess ekosystem har en oerhörd kraft att återhämta sig, om de skyddas. Och för att resten av haven och dess ekosystem ska fortsätta leva, så behöver de skyddas mot destruktiva mänskliga aktiviteter. De nuvarande skydden av ekosystem i internationella vatten är uppenbarligen inte tillräckliga, säger Thilo Maack, marinbiolog och fiskeexpert på Greenpeace.
Läs även:
• FN förhandlar om viktigt globalt havsavtal – Sverige ”oroväckande passivt”
• Ny studie slår fast det skadligaste skräpet i havet
• Öde ö i skyddat område drabbas hårt av vårt skräp
• Den enorma plastön i Stilla Havet består till stor del av fiskeutrustning
• Närstående marin industriell revolution hotar haven
Källor: Greenpeace och “Ghost gear: the abandoned fishing nets haunting our oceans”
